En kompis till mig berättade häromdagen att hon och hennes man bråkat om hur de skulle lägga upp julen i år. Av någon anledning gjorde det mig sugen att diskutera med G hur vi skulle göra med vårt julfirande. Jag tänkte att om man bestämmer så här i god tid så har man alla möjligheter att få det precis som man vill. Problemet är att det vi vill (om DET nu ens är samma sak) är svårt att få ihop med hur verkligheten ser ut och vad alla andra vill.
Jag älskade julen när jag var liten. Man vaknade och då hade tomten varit och lämnat ett paket i min julstrumpa. Min julstrumpa var en röd, uppenbart hemmasydd strumpa, med ett L på. L-et stod för Lars som min farbror heter. Det var hans gamla strumpa. Jag och min syster jämförde presenter och kollade därefter på juldagsmorgon under tiden som mamma gjorde gröt. Mot slutet av programmet kom hon ut och frågade om man ville ha varm eller kall mjölk på gröten. Jag ville ha kall och min syster varm. Eller tvärtom. Allt för att inte göra samma. Efter det åt hela familjen gröt. Vi satte även ut en tallrik gröt till tomten på farstun som min pappa gick och käkade upp någon gång under dagen.
Efter gröten följde en lång, ganska tråkig väntan, på att julgästerna skulle komma. Julgästerna var nästan alltid mormor och hennes man och/eller farmor och farfar. När gästerna kommit var det dags att äta lutfisk. Dumt nog lyckades det här varje år infalla precis samtidigt som Kalle Anka började. Jag och min syster satt och sneglade på TV-n under hela middagen och åt bara potatis och sås. Något år tröttnade mamma på vårt sneglande och spelade in Kalle Anka så att vi kunde titta på det senare. Bandet gick varmt ett tag och därefter var Kalle Anka förstört för alltid. Jag tycker fortfarande att det är otroligt tråkigt. Särskilt Robin Hood.
Att vi inte protesterade mer över att middagen skulle ätas klockan tre varje år var att man visste att efter middagen så kom tomten, a.k.a. August som vår granne hette. Under tidiga år var vi ganska rädda för tomten men efter att vi förstått att det var August så blev vi mer respektlösa och började dra honom i skägget och kalla honom för August. Efter det året kom han aldrig igen.
När klapparna var öppnade hände egentligen inte så mycket. Man lekte med sina nya grejer, kollade på TV och åt julgodis. Ofta gick det lite festligare program på julen än vad det annars gjorde på ettan och tvåan under 80-talet.
Jularna såg ut så där till jag blev cirka 10 år. Då hade jag fått ytterligare 4 (förtjusande) syskon och mina föräldrar skilde sig. Då firade vi inte alls jul på det sättet men det är så jag minns mina barndoms jular.
Jag skulle gärna vilja skapa liknande traditioner som jag hade för Nils. Han behöver inte ha en julstrumpa med ett L på och bli tillfrågad om han vill ha varm mjölk på gröten men jag vill att han ska veta hur vi firar jul i vår familj och tycka om julen.
Men familjerna ser annorlunda ut nu än vad de gjorde när man var liten. Både G och jag har jättestora familjer. Mina föräldrar är som nämnts skilda och vill inte fira jul ihop. Men när jag målar upp min idealbild över vårt julfirande ingår vare sig fläng mellan olika firanden eller att fira jul i en vecka för att hinna träffa hela släkten. Att inte alls träffa släkten på jul är inte heller ett alternativ. Jag vet inte riktigt hur man löser det här på ett rättvist sätt och ändå har en lugn och stressfri jul.
Jag älskade julen när jag var liten. Man vaknade och då hade tomten varit och lämnat ett paket i min julstrumpa. Min julstrumpa var en röd, uppenbart hemmasydd strumpa, med ett L på. L-et stod för Lars som min farbror heter. Det var hans gamla strumpa. Jag och min syster jämförde presenter och kollade därefter på juldagsmorgon under tiden som mamma gjorde gröt. Mot slutet av programmet kom hon ut och frågade om man ville ha varm eller kall mjölk på gröten. Jag ville ha kall och min syster varm. Eller tvärtom. Allt för att inte göra samma. Efter det åt hela familjen gröt. Vi satte även ut en tallrik gröt till tomten på farstun som min pappa gick och käkade upp någon gång under dagen.
Efter gröten följde en lång, ganska tråkig väntan, på att julgästerna skulle komma. Julgästerna var nästan alltid mormor och hennes man och/eller farmor och farfar. När gästerna kommit var det dags att äta lutfisk. Dumt nog lyckades det här varje år infalla precis samtidigt som Kalle Anka började. Jag och min syster satt och sneglade på TV-n under hela middagen och åt bara potatis och sås. Något år tröttnade mamma på vårt sneglande och spelade in Kalle Anka så att vi kunde titta på det senare. Bandet gick varmt ett tag och därefter var Kalle Anka förstört för alltid. Jag tycker fortfarande att det är otroligt tråkigt. Särskilt Robin Hood.
Att vi inte protesterade mer över att middagen skulle ätas klockan tre varje år var att man visste att efter middagen så kom tomten, a.k.a. August som vår granne hette. Under tidiga år var vi ganska rädda för tomten men efter att vi förstått att det var August så blev vi mer respektlösa och började dra honom i skägget och kalla honom för August. Efter det året kom han aldrig igen.
När klapparna var öppnade hände egentligen inte så mycket. Man lekte med sina nya grejer, kollade på TV och åt julgodis. Ofta gick det lite festligare program på julen än vad det annars gjorde på ettan och tvåan under 80-talet.
Jularna såg ut så där till jag blev cirka 10 år. Då hade jag fått ytterligare 4 (förtjusande) syskon och mina föräldrar skilde sig. Då firade vi inte alls jul på det sättet men det är så jag minns mina barndoms jular.
Jag skulle gärna vilja skapa liknande traditioner som jag hade för Nils. Han behöver inte ha en julstrumpa med ett L på och bli tillfrågad om han vill ha varm mjölk på gröten men jag vill att han ska veta hur vi firar jul i vår familj och tycka om julen.
Men familjerna ser annorlunda ut nu än vad de gjorde när man var liten. Både G och jag har jättestora familjer. Mina föräldrar är som nämnts skilda och vill inte fira jul ihop. Men när jag målar upp min idealbild över vårt julfirande ingår vare sig fläng mellan olika firanden eller att fira jul i en vecka för att hinna träffa hela släkten. Att inte alls träffa släkten på jul är inte heller ett alternativ. Jag vet inte riktigt hur man löser det här på ett rättvist sätt och ändå har en lugn och stressfri jul.
Åh gud vad jag känner igen mig i det du skriver! Jättekul att läsa hur du firade jul som barn!
SvaraRaderaJag har fantastiska barndomsminnen från julen när jag var liten, sen när jag var tonåring så skildes mina föräldrar och jag fick två syskon till, sen dess har jularna inte alls varit lika härliga. Nuförtiden firar jag jul i fyra dagar och det är ett jävla flängande mellan Stockholm och Uppsala. Isak är så liten än så länge att han inte förstår vad julen är, och eftersom han inte kommer sakna julen så har vi ju bokat resa till Los Angeles då. Vi bojkottar allt med julen i år! Känns så bra! Eftersom vi har så mycket släkt så är det nästan så att vi tjänar på att åka till L.A istället för att köpa julklappar till alla... =)
Nästa jul vet jag inte vad vi gör, på julafton tror jag vi stannar hemma så får de som vill komma hit.
Haha. Tänkte bara skriva om stressen runt jul först men sen snöade jag in på gamla minnen =). Tråkigt att du känner likadant för julen som jag. Skilda föräldrar är ett otyg vid familjesammankomster..
SvaraRaderaFast man får ändå vara tacksam för sina fina barndomsjular. Pratade med mina yngre syskon igår om julen och de minns bara stress... Vilket får mig att fundera ännu mer på hur man ska lägga upp det.
L.A. kommer bli underbart!! Och som du skriver är ju Isak inte så gammal ännu. G skulle nog gärna åka utomlands varje år. Vi gjorde ju det förra året även om vi blev sjuka. Jag tror kanske att det blir lättare när ens gamla familj(er) också börjar skaffa egna familjer och fira på eget håll. Det kommer ju inte gå att fira med allihop. Så länge man inte hyr ett tält eller så =).
Kul att höra att du kommer ihåg de härligja jularna precis som jag mins dom :-) synd är att du känner samma runt jularna nu. I år skall vi vara i Uddevalla då vi inte var där förra året. Men en lösning hade varit välkommen.anna hon som ville ha varm mjölk eller tvärt om. .
SvaraRaderaEller hur! Jag trodde allt skulle lösa sig automatiskt när man flyttade till hus men jag har kommit på att det inte är så stor skillnad eg. Vi kommer förmodligen också fira med G:s släkt på julafton =).
SvaraRadera