Inget bröllop för mig

G och jag är bjudna på bröllop till helgen och det var meningen att min mamma skulle passa Nils över natten för första gången i samband med det. Det är en kompis till G som bor i Danmark som gifter sig.

Igår satte vi oss och kollade på hur vi skulle lägga upp resan. Väldigt typiskt oss att inte göra det i samband med att vi tackar ja till bröllopet eller överhuvudtaget tidigare än samma vecka vi ska åka. Det gick inte ihop alls. Bröllopet började ett och låg 2,5 timmes från flygplatsen/färjan. För att inte behöva åka dagen innan skulle vi ha behövt gå upp vid halv sex. Vi skulle knappt ha någon tid att låta Nils "vänja sig" vid mamma innan vi åkte utan hon skulle i princip ha fått väcka honom själv. Vi skulle dessutom ha behövt åka hem tidigt dagen efter för att inte komma hem alldeles för sent.

Sammantaget var inte omständigheterna alls sådana som jag skulle vilja att de var när vi lämnade bort honom för första gången. Jag hade sett fram emot att gå på fest och kunna klä upp mig och ta det lugnt. Nu skulle det bli rätt stressigt och jag kände att jag inte skulle vara avslappnad med att lämna bort Nils så länge och på det sättet. Så nu har vi gemensamt bestämt att G ska åka själv så stannar jag hemma och har hand om Nils. G ringde och pratade med sin kompis och de hade inte bokat antalet kuvert ännu så de fick inte betala extra för att jag inte kom. Förmodligen är de bara glada att slippa en konstig svensk i bordplaceringen också..

Trist att inte få gå på fest men det kändes väldigt skönt när vi fattat beslutet. Ska man ta min mammas tid i anspråk i två hela dagar så vill jag kunna utnyttja tiden bättre och inte behöva lämna Nils det första jag gör på morgonen.

Nu har jag bara lägenhetsförsäljningen att oroa mig för...