Platt bakhuvud

Nils har väldigt platt bakhuvud. Det kan bebisar få nuförtiden eftersom de ligger så mycket på rygg till följd av rekommendationerna om plötslig spädbarnsdöd. Fram till för ungefär en vecka sedan tyckte jag att vi gjort allt som vi kunnat för att hindra utvecklingen av hans platta huvud.
Vi har alltid burit honom ganska mycket eftersom han hatar att ligga på mage, att överhuvudtaget ligga själv och att sitta i babysittern. Han har en speciell kudde som ska avlasta huvudet och han har legat på den så fort han legat på rygg.
BVC har visserligen varit på mig ganska mycket om huvudet men jag har inte fått någon remiss till sjukgymnast på grund av plattheten som jag hört att andra barn fått. Jag har inte heller tyckt att han haft sååå platt huvud. Men det har han faktiskt...
Förra veckan var jag på en träff med min nya föräldragrupp (som för övrigt var jättetrevlig, mer om det någon annan gång.) Där var det en mamma som klagade över att hennes barn hade platt huvud. Hennes barns huvud var inte hälften så platt som Nils. Kvinnan på BVC menade att det inte gjorde så mycket om huvudet var platt om man inte brydde sig så mycket om det estetiska.
Nog för att det är insidan som räknas men jag vill ju inte ruinera Nils chanser till kvinnlig fägring när han blir äldre genom att förstöra hans huvud i så här unga år. Så nu är det NOLLTOLERANS vad gäller att ligga på rygg!! Den enda gången han får ligga på rygg är på skötbordet och där har vi lagt en kudde. När han sover putter vi upp honom i sidoläge så mycket det går. Han är inte så förtjust i att ligga på sidan så han bökar sig ner på rygg i sömnen om man inte kilar fast honom i sidoläge vilket hatar och vaknar av, något som förstör både hans och vår nattsömn. Under vakentiden bär vi honom eller har honom sittande i sin Bumbo eller i våra knän. Ganska jobbigt - speciellt när man är ensam hemma och vill göra något annat än det t.ex. äta eller duscha... Men nu tror jag att vårt hårda slit gett lite utdelning. Jag TROR att hans huvud blivit lite rundare. G tycker också det så det är nog inte bara önsketänkande. Nu gäller det bara att upprätthålla arbetet så kommer han bli en riktig liten pampersbebis =).

Här sitter Nils i sin Bumbo och leker.

Idag har vi ätit brunch på 1252. Sjukt goda grejer. Både jag och G har ätit som grisar.

Första blogginlägget

Som framgår av bloggens inledande välkomstord har jag haft en hel del tankar kring det här med att starta en blogg. Här är de fördelar och nackdelar som bloggen kan innebära.

NACKDELAR

* Frågor kopplade till integritet - Jag vill inte att en kommande arbetsgivare till mig (eller Nils) eller folk som jag möter i mitt nuvarande arbete ska kunna googla på mitt namn och kunna läsa om Nils blöjbyten. Jag vill inte heller att mer perifera bekanta ska kunna läsa om oss. Jag har t.ex. ännu inte lagt upp kort på Nils på Facebook av liknande skäl. Samtidigt är ju en alltför anonym blogg ganska tråkig.

* Ytterligare ett måste - Just nu är min egentid rejält begränsad. Jag är rädd att bloggen kommer att kännas som ytterligare något som ska hinnas med på dagarna.

* Jag kan inte det tekniska kring en blogg - Jag har ingen aning om hur man skapar en blogg, lägger upp kort och så vidare. Jag kommer att få pröva mig fram och ta hjälp av G. Det känns sådär med tanke på ovanstående punkt. Men det kan ju faktiskt vara en fördel att få lära sig det också. Jag känner mig verkligen som farmor när det gäller datorer och Internet.

FÖRDELAR

* Dokumentation - Jag kommer att kunna gå tillbaka och läsa om den här tiden efteråt. Jag har aldrig varit så pysslig av mig. Jag har inte orkat skaffa en sån där bok där jag dokumenterar Nils olika framsteg, skriver om förlossningen och sätter in kort. Jag har inte ens orkat skriva in olika framstegsdatum i hans bok från BVC. Samtidigt vet jag hur grymt kul jag har tyckt att det är med sådan information om mig själv när jag blev gravid och även nu. En blogg är ju verkligen att bra sätt att hålla reda på vad man gjort på dagarna.

*Använda hjärnan - Sen Nils kom har min hjärna varit minst sagt grötig. Jag är vimsig och har tex. ingen koll på vad jag sagt till olika människor. Jag vet inte om en mammablogg utgör höjden av intellektuellt arbete men det är iaf lite mer avancerat än att byta blöjor och stå vid bokhyllan och låta Nils titta på våra pocketböcker.  Jag har dessutom alltid tyckt att det är lite skoj att skriva.

* Utbyte med andra bloggare - På de mammabloggar jag följer slänger mammorna ofta iväg frågor om sina barn till sina läsare och får jättebra svar.

Till slut har jag bestämt mig för en kompromiss med en blogg som är relativt anonym. Och om den blir för betungande är det väl bara att radera den. Tror jag.