Välkommen till min mammablogg. Folk som inte har barn gör sig förmodligen inte besvär.

Jag är 30 år och mamma till Nils. Min blogg har föregåtts av en hel del funderingar kring det lämpliga i att hänga ut sitt liv och sitt barn på Internet. I takt med mitt eget nyvunna intresse av att läsa om vad andra mammor gör har dock lusten att skriva om mina händelserika dagar som mor tagit överhanden. Bloggen handlar om mitt liv tillsammans med min man G och vår fina unge Nils som föddes den 7/7 2010. Vi bor i en lägenhet i Göteborg men har precis köpt ett hus en bit härifrån.

torsdag 31 mars 2011

Avokadosoppa

Idag gjorde jag avokadosoppa med räkor efter recept i Buffé.

Den är lätt att göra. Den är nyttig. Och den var jättegod. En pangsoppa.

Det här hade jag i:

3 mogna avokador
2 schalottenlökar
1 påse bladspenat (65 gram)
7 dl vatten
2 msk buljong
1 msk färskpressad limejuice

Så här gör man:

Skalar och finhackar löken.
Fräser löken mjuk med olja.
Tillsätter spenaten och fräser ytterligare någon minut.
Häll på vattnet och buljongen. Låt koka upp.
Dela och kärna ur avokadon och lägg i kastrullen. Ta av kastrullen från värmen.
Mixa allt med en stavmixer.
Tillsätt limejuice.
Smaka av med salt och peppar.

Servera med räkor.

Det blir perfekt till en middag för två personer och en lunch (för en person) eller ett mellanmål dan därpå.


Vet inte om NÅN blir sugen på soppan nu. Kortet gör den inte rättvisa. 

Torsdag

Livet känns lite lättare när man inte mår konstant jätteilla och har hand om en bebis som försöker slå gnällrekord. Dessutom har vi, för första dagen på länge, inte bara suttit inne och hängt idag. Vi har varit hemma hos min syster och hälsat på Filip. Min syster bjöd på världens godaste chokladpudding. (När man har varit magsjuk får man äta precis vad man vill ett tag.)

Det enda smolket i glädjebägaren är att morgondagsens lunchdejt inte blir av. Måste hitta på något att göra imorgon så jag inte klättrar på väggarna. Nils klättrar på väggarna ändå. Bokstavligen. 

onsdag 30 mars 2011

ÄNTLIGEN!!

Hej det var Nils här!

Om ni skulle komma förbi oss idag så kan det hända att vi inte är hemma. Jag och Kossan måste nämligen ut och köpa tandtråd, tandpetare, tandsmycken och andra viktiga saker man behöver nu när man fått sin första tand.

Ville bara säga det så ni inte blir besvikna när vi inte är där.

Nu måste jag rusa!

Todeloo!




tisdag 29 mars 2011

Trött på att må dåligt

Jag blev sjuk i lördags förmiddags och var ordentligt sjuk till och med söndags morgonen. Därefter har det blivit långsamt bättre men jag mår fortfarande illa och har ont i magen. Jag är inte sugen på någon mat för så fort jag äter något mår jag sämre. Inte ens glass eller choklad är jag sugen på. Jag vet inte hur länge det ska kännas så här. Nils verkar ha återhämtat sig helt för länge sen och G mår också bättre än jag trots att han blev sjuk efter mig. Seeegt. 

Jag har varit ute och promenerat en liten stund idag och det kändes som att springa ett maratonlopp. Antingen för att jag inte är frisk ännu eller för att jag ätit så dåligt under de senaste fyra dagarna. 
Nåja. Nog gnäll. Är det inte bättre imorgon ska jag ringa Sjukvårdsupplysningen. 

Igår klippte vi Nils. Jag har fått hintar om att göra något åt hans "galnaprofessorfrisyr" ett längre tag nu. 
Det blev kanske inte helt jämnt men ändå ganska fint. Han ser mycket mer pojkig ut nu. Inte lika mycket bebis. Fast jag saknar den galna professorn lite.. 

FÖRE







HOS "FRISÖREN"



EFTER



OCH EFTER LITE FINSLIP AV MIG IDAG







måndag 28 mars 2011

Idag är en bra dag


Vår nya tavla


Så lyder texten på vår nya tavla. Det var den vi lyckades enas om till sist. Men de senaste dagarna har inte varit några bra dagar. Hela familjen har varit magsjuk och inte verkar det vilja gå över helt heller. Nils har mått bra sen i lördags som tur är men det är ganska jobbigt att ta hand om en gnällig Nils när man helst hänger på toaletten.

Jag hoppas att i morgon blir en bättre dag. 

fredag 25 mars 2011

Kräksjuk bebis!

Nog är han kräksjuk, stackarn. (Men öronen var bra.) Försökte lägga honom förut men såg direkt att något var på gång. Hann få upp honom hur sängen innan det började med resultatet att det hamnade i vårt fönster och bakom elementet istället. Har städat i en halvtimme nu. Nils verkar rätt oberörd av sin sjukdom konstigt nog. Är som vanligt ungefär.

Det här kanske är lite ego men jag sitter och oroar mig för om jag ska bli dålig. Jag HATAR HATAR HATAR att spy. Det är nästan som en fobi för mig. Tänk att må så dåligt och dessutom behöva ta hand om en bebis som också mår kasst. Men eftersom jag alltid brukar ogilla den maten som jag mått dåligt "på" så tyckte jag iaf att kanelbulle och chokladglass var en lämplig lunch idag. Det är säkert viktigt med snabba kolhydrater om man ska må dåligt också =).

Nu ska jag ringa Sjukvårdsupplysningen och fråga hur man hanterar en kräkbebis. Fortsätter man att försöka ge honom mat eller satsar man bara på vätska? 

Öroninflammation eller kräksjuka?

Jobbig morgon.

Nils har sovit dåligt och gick upp tjugo över fyra. G skulle ändå till vårdcentralen så jag bad honom ta med Nils och kolla om han kanske ändå har ont i öronen. Han har ju som nämnts varit extremt gnällig de senaste dagarna. Igår var vi på mammaträff och då turades mammorna om att gå runt och lattja med Nils för att hålla honom från att gnälla. Under tiden låg de andras välartade ungar och lekt fint med varandra på golvet. Han tar sig dessutom ofta för öronen och det har han gjort en vecka eller så. Jag tror inte att det är öronen egentligen men jag vill ändå utesluta det.

Precis innan G och Nils skulle gå la Nils dessutom värsta jättespyan. All gröt och frukt kom upp. Nils spyr ju ibland men inte på det sättet och inte fast mat. Familjen som vi var hemma hos igår hade dessutom haft kräksjukan för en vecka sedan. Han har inte verkat hängig i övrigt och verkade pigg trots spyan. Jag har dock ställt in dagens aktiviteter för säkerhets skull. Jag hoppas verkligen att det är något han ätit och inte kräksjukan. Blä. 

onsdag 23 mars 2011

Att vara med honom är som att springa upp för en sommaräng och bli sjukt trött


Gnället och klängigheten fortsätter. Men även framstegen. Idag ställde han sig upp mot vårt soffbord. Knasigt hur han kan lära sig saker från en dag till en annan. 

Här ligger han och slår på mitt ben och vill komma upp och klänga

Idag har vi varit och käkat lunch med två gamla arbetskamrater till mig. Den ena fick barn drygt en månad efter mig och den andra är gravid och ska få barn nu i maj. Även om jag tyckte att de sista veckorna av graviditeten var jobbiga psykiskt så blev man lite avundsjuk på den gravida som har allt mysigt framför sig. Det kanske blir en andra bebis tidigare än man först tänkte...

Efter lunchen tog jag och den andra mamman en promenad förbi stadens alla barnaffärer. Jag hittade en body och två par byxor som Nils "behövde". 

I en av barnaffärerna hade de även en sparbössa i form av en elefant - en sån man fick av Föreningsbanken om man var barn och kund där under slutet av 80-talet. Fast den här var i mycket större än de man fick av banken och nog mer tänkt som en prydnadsak än en sparbössa. Elefanten väckte ljuva minnen av hur jag lurade av mina småsyskon sina surt förvärvade småslantar genom att ställa min elefant i köket med en lapp som det stod: Mata mig på. Det var tider det. Jag blev sugen på att ha en sån i Nils rum men de kostade 400 kr så det gick inte att motivera. 

Idag har jag provat två nya recept. Det ena var en linsgryta som Rebecka tipsat om. Det var jättegott och väldigt lättlagat. Jag har kopierat receptet direkt från hennes blogg eftersom den är lösenordsskyddad. Hoppas att det var okej. 

Linsgryta
En hackad purjolök
En bit (runt 1 dl) grovt riven rotselleri
1 grovt riven morot
En burk krossade tomater eller liknande (jag använde hela skalade tomater på burk och krossade lite själv)
En finhackad vitlöksklyfta
1 dl röda linser
Vatten (hur mycket beror på hur soppig du vill att grytan ska vara) + buljongtärning om du vill men jag äter inte buljongtärningar och hade ingen hemmagjord buljong. 
Kryddor, t ex chili, paprikapulver, gurkmeja, svartpeppar
Lite citronsaft
Fräs lök, rotselleri, morot och vitlök i en kastrull i olja utan att det tar färg. Häll över krossade tomater, vatten och kryddor och låt koka 10-15 minuter, tills linserna har mjuknat. Tillsätt citronsaften. Salta grytan när du tagit bort barnets portion. 

Jag följde receptet men jag hade i färsk koriander och serverade kyckling till. Jag har svårt för enbart vegetarisk mat. Det känns som det saknas något =). Ska bli kul att se om Nils gillar det imorgon. 

Det andra receptet jag provade idag var på pannkakor som Olga tipsat om. Det är bara nyttiga saker i men de är ändå kalasgoda. Här är grundreceptet: 

Två hela ägg och två äggvitor 
1 dl havregryn 
0,5 dl keso
Lite sukrin (sötningsmedel)
Lite salt


Mixa allt med en stavmixer så det blir en smet. 

Sen fanns det lite olika smakvarianter. Jag gjorde den med 2 msk jordnötsmör i. Dessutom körde jag 4 hela ägg och hoppade sukrinen. Det blev cirka 4 pannkakor. Serverade med hallon till. Mums!

Nils 37 veckor

Det är sjukt tydligt att Nils är i en utvecklingsfas. Han sover sämre men är framförallt så jäkla gnällig och klängig. Han vill sitta i knäet eller bli buren hela tiden. Och igår började han göra lite nya saker också. Ställde sig bl.a. i krypposition flera gånger. Jag hade faktiskt trott att Nils skulle hoppa över krypandet eftersom han är så snabb på att åla och har verkat så nöjd men nu är det nog lite kryp på gång. Dessutom drog han sig från mage till ståendes på knä mot diskmaskinen igår. Efter det har han gjort det flera gånger. Diskmaskinen är tydligen väldigt kul. Det enda som är roligare är toalettborsten... Bådar gott för framtiden. Om några år behövs ingen rut.

Jag har länge trott att Nils skulle bli 38 veckor den här veckan och att fasen vid 37 veckor (enligt boken Växa och utvecklas eller liknande) skulle vara över om en vecka (Nils är ju född två veckor "för tidigt".) Men igår räknade jag efter och han blir 37 veckor idag. Det innebär att det är två veckor kvar av fasen. Gah!

Sjukt jobbig

tisdag 22 mars 2011

Jag är lite rädd

Jag har en egenskap som inte är vare sig särskilt charmig eller praktisk efter det att man fyllt 15 år. Jag är mörkrädd. Inte så mycket när jag är ute och går men när jag är ensam hemma efter det mörknat eller om jag är själv i tvättstugan när det är kväll.  Blä. 

Jag är som ett litet barn. Det börjar med en liten rädsla i magen. Det kan vara något knak i golvet eller en öppen dörr som gör mig rädd och så börjar jag skrämma upp mig själv. Jag börjar fantisera om vad som kan ha orsakat ljudet eller vad som kan finnas bakom dörren. När jag gör det så tänker jag bara på läskiga orsaker och inte alls på vad som egentligen är rimligt som att det är kallt eller så. Sen tänker jag att det hemska är någonstans i lägenheten och bara väntar på att jag ska gå och lägga mig. När jag väl skrämt upp mig själv så krävs det massa rationellt tänk och många djupa andetag innan jag är lugn igen. 

Jag vet inte riktigt varför jag är så feg av mig. Ingen av mina syskon är det vad jag vet. När jag var yngre och bodde hemma brukade jag krypa ned hos min lillasyster när jag blev rädd. Brukade skylla på att det var en spindel i mitt rum - vilket var sant i hälften av fallen. Jag är sjukt rädd för spindlar också. 

När jag var yngre trodde jag aldrig att jag skulle kunna bo själv eftersom jag var så fjantig men det har gått bra. Jag har bott så litet så att jag har kunnat överblicka hela lägenheten när jag skulle somna. Jag har dessutom inbillat mig att så länge man bor i lägenhet så finns det en rimlig chans att någon kommer till ens undsättning om man skulle skrika. Så är det nog inte men det känns ändå tryggt att veta att det är folk runt omkring mig. 

Nu bor vi i en lite större lägenhet med flera rum. När jag sover själv - vilket är ganska ofta eftersom G är borta en del i jobbet - brukar jag gå runt och kolla alla rum innan jag lägger mig. Dessutom kollar jag om dörren är låst tre tusen gånger. Jag vet inte varför jag vill bo i ett hus eftersom jag inte kommer våga sova själv där. 

Min mörkrädsla har blivit lite bättre sen Nils kom. När jag blir rädd brukar jag tänka att jag måste skärpa mig eftersom jag måste skydda Nils om det nu skulle hända något. Det hjälper, konstigt nog. 

Idag är jag lite extra rädd. Har nojat kring det faktumet att vår lägenhetsnyckel fungerar till att öppna entrén och tvättstugan och undrat om det innebär att alla i vårt hus kan komma in i vår lägenhet. Men nu har jag pratat med min pappa och han säger att det inte fungerar så. Så nu ska jag lugna ned mig. 

söndag 20 mars 2011

Jag är kränkt

Imorse gjorde kossan det igen. Slängde in ett finger för att känna om jag fått några tänder. Hon förstår inte hur kränkt jag känner mig när hon gör det. 

Häromdan försökte jag övertala henne att svänga förbi hyllan med knäckebröd på Hemköp. Istället kom vi hem med extra finmald puré för barn från fyra månader. Ord överflödiga. Jag är så besviken. 

Jag, utanför Hemköp

Och det är inte bara kossan. Hela samhället är uppbyggt kring att man har tänder. 

På BVC har de frågat efter tänder de senaste två besöken. Kossan har fått svara nekande och dragit krystade skämt om att det är bra att vara sen med tänderna för då sliter man inte på dem. Pinsam som vanligt. 

För att inte prata om hatmeddelandena vi får på posten. 

Det började med Folktandvårdens hetskampanj mot tandlösa. Brevet innehöll en rosa tandborste och en uppmaning om att det var dags att börja borsta. Jag undrar om de inte kan skicka ut de där tandborstarna liite senare så att ingen bebis riskerar att känna sig som ett freak. Kanske någon gång i två års åldern? Kossan verkar iaf ha fattat galoppen och har numera gömt tandborsten så jag slipper se den. 

Men häromdan hände det igen. Semper skickade ut ett brev med följande hatbudskap: Vid åtta månaders ålder har de flesta fått tänder. Visst, rub it in, gör det bara. 

Media tar inte heller sitt ansvar. Jag har aldrig sett en sett en tandlös fotomodell eller programledare. Det är som om vi inte existerar. Tydligen tillhör jag en minoritetsgrupp som det är helt okej att diskriminera. Ingen bryr sig om våra rättigheter. 

Jag borde bli arg när jag tänker på det men jag orkar inte längre. Det har gått för långt. 



torsdag 17 mars 2011

Torsdag

Nätterna fortsätter att vara sådär. Inatt vaknade Nils vid ett och gnydde. Han ville inte somna om i sängen så efter ett tag tog jag upp honom. Han satt i min famn och tog sig på örat. Vet inte om han har lite ont i örat eller om han bara upptäckt att det går och pilla på dem. Han fick lite nässpray för det har en läkare sagt är bra mot öronont och sen somnade han om. G tog morgonen så jag fick sova till klockan nio då Nils sovit middag. När jag tog upp honom ur sängen efter hans lur så tittade han på mig och sa mammammam. Förmodligen var det väl en ren tillfällighet men jag blev ändå alldeles varm i hjärtat. Han kommer kunna få mig att göra vad som helst när han börjar prata och kan be om saker =). 

Efter det har dagen rullat på. Jag och Nils och käkade lunch med min bästa kompis. Jag åt ceasarsallad. Nils fick en ballong med helium i. Den var jättekul ett tag men sen blev han lite gnällig. Han tvingade även mig att byta två bajsblöjor på golvet på damtoan eftersom det inte fanns skötbord där vi var. Som tur var var det inga större varianter. Allt oftare kräver blöjbytena sanering i dusch för att få pojken ren. Sådana byten sköter man helst hemma.
 
Efter lunchen promenerade jag hem till min faster och drack te och lånade ut min mobil till henne. Hon behövde en svensk mobil för att prova lite saker i jobbet. Hon har ganska nyligen flyttat tillbaka till Sverige efter att ha bott i Oslo i massa år. Jättemysigt att ha henne här och fin lägenhet hade hon fått!

På eftermiddagen har jag kört delar av mitt nya träningsupplägg som jag fick av Olga efter att jag slutat hos henne. Det är inte lika långt som mitt förra så jag ska köra det fler dagar istället. Dessutom är det tänkt att jag ska kunna köra det hemma om jag köper lite hantlar och sånt. Upplägget passar mig bättre nu när Nils inte vill vara på barnpassningen. Jag var förresten på väg att köpa ett hantelset på Team Sportia idag men jag orkade inte lyfta det =). 

Nu ska vi äta ostkaka med bär och se på Debatt. 

onsdag 16 mars 2011

BVC-besök

67,5 cm lång och 9090 gram tung är han. Ganska bra gissat av mig på hans 8-månaders dag får jag lov att säga. "Hörseltestet" gick däremot sådär. Testet gick ut på att sköterskan prasslade lite med ett papper vid Nils ena öra och jag förmodar att hon ville att han skulle vända sig ditåt. Först satt han bara och log mot sköterskan och sedan tittade han åt det hållet som det inte prasslat på. På båda öronen. Sköterskan ställde dock en massa frågor som jag kunde besvara jakande som om han reagerar på musik, lystrar på sitt namn och om han börjat prata mer nyanserat så hon menade att allt ändå verkade som det skulle. Jag fattar inte varför de fortfarande håller på med sådana stenålderstest (som de ju ändå inte verkar bry sig om) när man gör riktiga hörseltest på BB. 

Dålig natt

Usch man vänjer sig så fort vid det goda livet. Nils har ju sovit i princip hela natten under en längre tid nu. Jag har glömt hur jobbigt det är när han vaknar flera gånger per natt som han gjorde inatt. Ändå har jag inte behövt vara ur sängen någon längre stund. Den enda gången jag gick upp var vid fyratiden då han fick ersättning och gick att somna om till halv sju. För några månader sedan hade jag tyckt att det var en underbar natt. Nu tycker jag att den var horribel.

Jag tror att anledningen till att han sover sämre är att han är inne i utvecklingsfasen vid 37 veckor. Fast jag vet inte för jag har inte orkat räkna efter hur många veckor han är. Skulle han visa sig vara 34 veckor kommer jag bli deprimerad över att jag har allt framför mig. 

Nu sover han förmiddag och jag ska försöka få lite saker gjorda. Sen ska vi till BVC. Ska bli spännande att se hur lång och tjock han blivit. Dessutom ska de testa hörseln på honom. Tydligen sker det genom hypermodern teknik i form av ett prasslande papper som sköterskan håller vid hans öra. 

tisdag 15 mars 2011

Nils gillar hårborsten

Att Nils gillar hår visste vi. Men att han var så förtjust i hårborsten kom som en överraskning. 

Nu har jag slutat med Olga

Fredagen var den sista dagen som jag körde helt i Olga-style. Jag kommer fortsätta att äta enligt hennes riktlinjer i stort och köra hennes träningsprogram som innan men jag kommer inte vara lika nitisk som jag har varit. Jag upplever att det begränsar mitt liv för mycket i förhållande till var det ger. Jag vill kunna välja att ta en fika med en kompis utan att behöva fundera på att välja bort en mysig middag med G på helgen. 

Lite resultat har de åtta veckorna givit mig. iaf. Jag har bara gått ned ett kilo men minskat 7 cm runt naveln och 3,5 cm i midjan. Får se om jag kan lyckas hålla det nu när jag jag släpper tyglarna lite. Glassmaskinen kommer inte vara bra för beach 2011 iaf. Igår blev det chokladglass med jordnötter till På spåret på SVT-play. Mys-pys. 

måndag 14 mars 2011

Han är så söt när han sover

Ibland vill man inget hellre än att han ska somna så man får en lugn stund. Men när han väl somnat är han så söt så man bara längtar efter att han ska vakna så man får krama lite på honom.


Det blev lite kass bildkvalité för jag vågade inte använda kameran. Sååå mycket vill jag ju inte att han ska vakna ännu.

fredag 11 mars 2011

Ska Nils göra TV-debut?

Nils och jag är ensamma hemma i helgen. G åkte till Stockholm på jobbresa tidigt imorse. Stackars G som får klara sig utan Nils så länge.

Nils försökte smyga med G genom att gömma sig på hans väska men vi upptäckte honom i sista sekund


Proffsigt kort, ey?


På väg till mormor

Efter att G åkt så har dagen gått fort. Jag lämnade Nils hos min mamma några timmar för att få handlat och städat i lugn och ro. Imorgon kommer nämligen två kompisar över på middag, vin och lite melodifestivaltittande. Ska bli supermysigt!

När jag handlade inträffade en lustig grej. Jag fick i princip bekräftat att de spelar in Pensionärsjävlar på Frölunda torg. Igår sa jag nämligen till G att jag hade varit med om en grej där som skulle kunna ha platsat i Pensionärsjävlar. Jag stod med Nils i barnvagnen och väntade på att få åka hiss. Jag hade tryckt på hit-knappen och stod still nära hissen så det kan inte ha rått några tvivel om att vi väntade på hissen. När hissen väl kom så kom det en assnabb tant med rollator, hon susade förbi mig, ställde sig i hissen på ett sätt så vi inte fick plats och utan att ägna oss en blick så åkte hon iväg med hissen. Jag himlade med ögonen och flinade för hela situationen var så absurd. Samtidigt var ju händelsen inte så orimlig att det var tvunget att vara dolda kameran. Men idag fick jag det alltså bekräftat. Idag såg jag två tanter som satt och fikade på ett café på torget. Vid sidan av en av tanterna stod en elrullstol som hade en registeringsskylt som det stod "rallybil" eller något liknande på. Sånt händer faktiskt inte på riktigt. Jag kände dessutom igen den ena tanten från programmet.

Så det blir till att kolla på programmet när den nya säsongen kommer och se om vi är med =).

En annan inte riktigt lika lustig men ändå glädjande grej som hände var att jag fick visa legitimation på systemet. Det verkar som att den alla mina nya rynkkrämer gör sitt jobb =).

Imorgon ska jag och Nils på den här auktionen. Intäkterna går till barn med sällsynta diagnoser eller speciella behov. Hoppas vi hittar något fint!

torsdag 10 mars 2011

Andra chansen

Hoppgungan har fått en ny chans. Till Nils stora förtjusning.




onsdag 9 mars 2011

Nils börjar bli perfekt

För ett tag sedan skrev jag en lista på saker som jag tyckte var lite jobbiga med Nils. Här kommer en uppdatering på vad som har hänt på dessa områden.

DÅ: Önskade jag att han inte skulle vakna varannan timme hela natten.

NU: Nils vaknar i snitt en gång per natt men tar sällan mer än en kvart att somna om. Oftast går det på några minuter. En klar förbättring alltså. Nu skulle man kunna tro att det här har lett till att jag är jättepigg  och energisk nuförtiden. Det är jag inte. Jag är faktiskt nästan lika trött nu som då. Jag kan verkligen inte fatta hur jag orkade med den tiden. Det måste ha varit hormoner eller något.

DÅ: Önskade jag att han inte skulle gå upp klockan fem.

NU: Nils hade en vecka när han gick upp klockan sju. Nu har han gått tillbaka till sina tidiga vanor. Det är dock lite bättre än förut. Han går oftast upp närmare sex än fem.

DÅ: Önskade jag att han inte skulle spy så mycket.

NU: Det händer att Nils spyr nu också men det hör inte till vanligheterna. Inte alls som då när han spydde någon deciliter bara man kom åt hans mage.  Enorm förbättring på detta området sen han började käka riktig mat.

DÅ: Önskade jag att han kunde leka lite mer självständigt.

NU: Visserligen är Nils inne i en fas just nu där han gråter när man lämnar rummet men om man bortser från det så funkar det numera att gå på toa, duscha, käka och t.o.m. laga mat utan att jag känner mig som sämsta mamman. Nils kan leka själv om man sätter eller lägger honom med lite leksaker. Han ligger inte i 45 min utan gnöl men en kvart. Det här är den förbättringen jag är mest nöjd med.

Jag kan inte komma på några områden där han har blivit jobbigare på heller. Han är helt enkelt "The new improved Nils".

Jag älskade Nils galet mycket redan när jag fick hålla honom för första gången. Men ju mer tiden går blir jag allt mer förtjust i honom. Han blir ju bara charmigare och ljuvligare för varje dag som går. Nu börjar han ju verkligen bli en liten egen person. Men en sak som jag funderat på är: När vänder det? Min mamma gillar ju mig men hon håller ju inte på och jollrar när hon ser mig direkt. Min kärlek kan dessutom inte fortsätta att öka för då kommer jag gilla honom osunt mycket när han är 34 år.

Jag har läst någonstans att en nyförälskelse (mellan ett kärlekspar alltså) varar mellan sex månader och ett år. Det är naturens sätt att se till att mannen inte lämnar kvinnan under tiden som hon är gravid och behöver skyddas. Nu kan man ju ifrågasätta hur bra det är om mannen lämnar kvinnan när hon precis fött  - men det var inte det jag skulle komma till - utan att samma sak kanske gäller nyförälskelsen till sitt barn. Man kommer vara nyförälskad till dess att han inte behöver skyddas utan klarar sig själv.

Alltså när han tar studenten eller så....

måndag 7 mars 2011

Nils 8 månader

Idag för åtta månader sedan fick vi höra Nils fina gallskrik för första gången. Han börjar bli stora pojken nu =).

Nils 8 månader:

* Sover oftast hela nätterna. Går upp mellan 5 och 7.

* Sover cirka två timmar på dagen uppdelat på tre pass.

* Det var snart två månader sedan vi var på BVC så jag vet inte hur lång han är eller hur mycket han väger. Skulle tro att han är cirka 68 cm lång och väger lite under 9 kilo.

* Äter allt (utom min köttfärssås) med mer eller mindre stor förtjusning. Alla som ser honom käka blir imponerade. Får katten själv välja blir det fruktpuré eller köpegröt.

* Sitter stabilt och tar emot sig själv om han trillar. Nästan alltid. Jag skulle fortfarande inte sätta honom utan kudde på ett marmorgolv.

* Ålar snabbt som en vessla. Tekniken går ut på att dra sig fram med armarna och ta fart med ett knä. Det andra benet hänger bara efter som en vante.

* Kan även ta sig fram korta sträckor genom att buffa sig fram på rumpan när han sitter.

* Står ganska stabilt själv om han har något att hålla i med båda händerna. Går några steg runt bord och liknande.

* Pratar mycket och högljutt. Säger mest något som låter som blablabla. Kan även säga mamm och babba. Han gör det helt random dock så vi har valt att inte bli för till oss ännu.

* Sover numera inte alltid i vagnen som han gjorde förr. Är däremot inte så förtjust i att åka vagn. Ute går det oftast bra men på ett varuhus skulle han helst vilja bli buren.

* Är ett ganska krävande barn. Kräver mycket uppmärksamhet och om han inte får det blir det gnöl.

* Gråter förskräckt när man går ut ur rummet. Även om den andre föräldern är kvar.

* Har noll tänder men ganska mycket hår numera.

* Om man frågar vad lampan eller pappa är så tittar han på dem. Mamma verkar han däremot inte ha någon koll på. Han brukar titta på lampan då med.

* Brukar pussa på mamma och peta pappa i näsan.

* Har utvecklat en surmin som han tar till vid neutrala stunder. Som när han åker bil.

Surminen

lördag 5 mars 2011

Lördag

Nils bröt 12-timmars sviten inatt och gick upp 5.30. Det var G:s natt så jag fick ändå sova till klockan 9.00.

Vi har haft en mysig familjelördag. Först var på en sväng på stan och shoppade lite. G behövde nya brallor och jag ville hitta något fint att ha på mig på kusinens dop. Jag hittade inget som passade på ett dop men en tunika/klänning och en jacka blev det iaf. Kul med lite nytt.

Efter det promenerade vi i det fina värdet till ett fik och åt lunch och en semla.
Det är så mysigt att göra saker som en liten familj. Inte lika avslappnat som när det bara var jag och G men ändå så hemskt harmoniskt på något vis. Alla saker man gör med Nils känns så meningsfulla. Jag längtar efter alla kommande familjeutflykter vi ska göra. Som att ta Nils till Slottskogen och titta på djuren. Eller gå på Liseberg och åka karusell och äta våffla (om han nu får käka det nån gång.) Eller åka till havet och ta med fikakorg. Eller plocka svamp och bär i skogen. Eller alla semestrar.    

Sen bar det iväg till kyrkan för att se kusin Filip döpas. Nils är inte döpt och jag har inte varit på något dop sen min yngsta syster döptes för snart tretton år sedan. Jag blev lite förvånad över hur kristet ett dop är fortfarande. Jag trodde att kyrkan hade anpassat ceremonin för att få folk att fortsätta döpa sina barn.

Fint med dop:

* Det samlar familj och vänner för att visa upp barnet.
* Filip hade på sig samma dopklänning som jag, Filips mamma och alla andra syskon haft när vi döptes.
   Hans och alla våra namn är broderade på klänningen. Väldigt fint!
* Prästen var väldigt mån om Filip och de andra barnen som var där.
* Min söta bror var gudfar.

Dåligt med dop:

* Uttryck som: (citat fritt ur minnet) "dopet befriar barnet från mörkrets krafter" - Filip är världens snällaste tre månaders bebis. Vad är det han ska befrias från?

Nu har jag kört G till en fest och nattat Nils. Ligger i soffan med en kopp te och en pocketbok. Najs!

fredag 4 mars 2011

Ullared

Igår var jag, tre av mina systrar, Nils kusin Filip och min mamma på Ullared. Jag ÄLSKAR Ullared. I ungefär en timme. Sen får jag panik över allt folk och alla fula grejer och vill åka hem. Under den timmen hann jag dock plocka ut lite guldkorn. Guldkorn för 3 800 kr närmare bestämt =).

Ullared är verkligen the shit om man har barn. Allt finns, det är bara att det är mycket billigare. Tvättservetter för blöjbyte kostar t.ex. 5,90 för 72 stycken. På Hemköp vid oss kostar de 30 kr. Inte samma märke då men Ullareds är parfymfria och fungerar lika bra. Jag har köpt så många paket att jag tror aldrig vi behöver köpa tvättservetter igen.

Andra saker till Nils som slank ner i kundvagnen var en gåvagn med tillhörande aktivitetstavla från Fisher Price (som han lekt med hela dagen för övrigt), lite Brio-saker, massa böcker, spann och spade och badleksaker. En del av sakerna är han för liten för nu men man får ju passa på när det är billigt. Jag vet att jag kommer köpa samma saker på den svindyra barnaffären nere på vår gata om ett tag annars.

Till mig blev det bl.a. en symaskin och en glassmaskin. G blev jätteglad över glassmaskinen. Igår när vi hade lagt oss och jag lutade huvudet mot hans bröst och livet kändes sådär bra som det gör ibland frågade jag honom vad han tänkte på och fick svaret att han funderade på vad vi skulle göra för glass imorgon. Marsipanglass blev det, förresten.


Efter
Före





onsdag 2 mars 2011

Nils sover bättre

Jag vågar knappt skriva det här men Nils har börjat sova så bra. Inatt sov han 19.30-7.00 med undantag för ungefär tjugo minuter vid femtiden då jag somnade om honom i sängen. Jag behövde alltså inte lämna min säng under hela natten.

Det gick nästan lika bra igår förutom att han vaknade första gången vid fyra och somnade om till sex.

Vi har anpassat tips från Rebecka (bloggen kräver lösenord) efter våra läggningsrutiner. Det började med att jag slutade att köra honom i vagnen när han vaknade på natten och ville leka. Jag började istället om med den rutinen som vi kör på kvällen när vi lagt honom i sängen. Han får nappen, vi spelar en speldosa och ger honom något att pilla på som en snutte eller ett gosedjur. Han brukar somna på fem minuter.

De första nätterna blev han ledsen och arg när jag inte tog upp honom. Även då gjorde jag som vi gör på kvällen om han blir ledsen. Jag tog upp honom och lugnade ned honom och sen la jag tillbaka honom och började om. De första nätterna fick jag lugna honom ett par gånger. Men nu verkar han ha fattat. Den senaste veckan har han gått att somna om mitt i natten men inte när det börjat närma sig morgon. I måndags gick jag upp tjugo över fyra t.ex. Men de senaste två dagarna har han alltså gått att somna om även när det är morgon. Jag ska väl inte ropa hej ännu men fy tusan vad skönt om det kunde fungera så här bra i fortsättningen. 

tisdag 1 mars 2011

Nils gillar inte barnpassningen på gymet

De senaste gångerna som jag varit på gymet har barnpassarna kommit bärandes på Nils efter cirka 45 minuter. Han inte varit ledsen men långt ifrån nöjd. Oftast har jag precis hunnit avsluta mitt träningsupplägg som jag fått av Olga. Det har inte känts bra att lämna in honom när jag märkt att han inte vill vara där så länge som jag skulle vilja. Jag har därför valt att lämna honom till min mamma de senaste två veckorna när jag kört träningsupplägget. Mamma gillar att passa Nils och Nils gillar mamma så alla blir glada.

Idag skulle jag inte köra på gymet utan jag tänkte komma igång med löpningen. Jag har ju anmält mig till Göteborgs varvet som går av stapeln den 21 maj. Dessutom har jag utmanat en hurtbulle på jobbet i vem som får bäst tid. Hittills har jag sprungit.. öhh.. noll gånger. Jag kommer inte klara att ta mig runt om jag inte får upp flåset lite.  Min tanke var att om jag sprang fram och tillbaka med vagnen till gymet så skulle jag bara behöva cirka 25 minuter på löpbandet och ändå ha sprungit i ungefär en timma. Då skulle inte Nils behöva tröttna på barnpassningen.

Det gick rätt bra att springa ned. Det var grymt jobbigt såklart och jag fick gå i en uppförsbacke. Det gick ännu bättre att springa på löpbandet. Då hade jag ju ingen vagn att släpa på längre. Men efter bara tio minuter kom barnpassaren och sa att Nils inte ville vara kvar.
Det är femte gången av sex som jag blivit hämtad. Jag känner mig som världens sämsta mamma.

Han trivs verkligen inte där. Jag vet inte om det beror på att han inte känner igen folk eller om de inte engagerar sig i honom. Han är inte så bra på att leka själv men han är nöjd länge om man lattjar med honom lite då och då och byter mellan sitt- och ålningsläge. Det måste väl barnpassarna fatta?

Jag tänkte vänta lite innan jag lämnar in honom på barnpassningen igen. Det känns inte bra att lämna honom på ett ställe där han uppenbarligen inte vill vara. Löpningen är ju inga problem. Jag kan ju springa ute med vagnen. Gymprogrammet får jag lösa när mamma kan passa honom eller på helgen. Lite krångligare men det får funka.