Alla andra har pool

Nils blev lite ledsen häromdan när han kom på att vi inte hade någon pool. Alla de andra barnen har pool sa han. Klart att grabben ska ha en egen pool tänkte jag. Och när jag ändå hade spenderbyxorna på så slog jag till på en pump till poolen också.

Nils har badat i sin nya pool både idag och igår. Bilderna är från igår när han var på dejt med en tjej i hans ålder. Han hade på sin soldräkt så att hon inte skulle få för sig något fuffens. Idag badade han näck med lillkusinen. Tyvärr fick badet avbrytas eftersom Nils "gick på toaletten". Lillkusinen kan vara nöjd med att Nils valde han att göra det alldeles utanför poolen istället för i. Man har väl ändå lite hyfs sa Nils.

Nils sover bättre och bättre

Nu är de första kritiska fyra dagarna av kuren över och vi är inne på uppföljningsveckan. Nils sover bara bättre och bättre men han har inte sovit en hel natt ännu. Han vaknar en gång per natt men somnar om på fem-tio minuter. Även om han aldrig skulle börja sova hela nätter utan fortsätta att vakna en gång så är jag så sjukt nöjd att vi kurade honom. Det har inneburit en enorm förbättring av mitt liv att få sova mer eller mindre hela nätter plus all tid vi fått loss när läggningarna går smidigare. Nils sov bra fram till han blev sex månader. Efter det har jag hela tiden intalat mig att den dåliga sömnen beror på en fas och att han sover bra "egentligen". Jag vet inte vem jag lurat egentligen. Dagens läggning gick på högst fem minuter. Han skrek när jag gick ut ur rummet men tystande efter tio sekunder och la sig och sov. Man tror inte att det är sant.

Igår upptäckte jag dock att vi gjort fel (om man nu ska följa metoden till punkt och pricka.) på dagslurarna. I boken står det att lurarna helst ska tas utomhus i vagnen så vi har helt enkelt kört runt Nils i vagnen när det varit dags att sova på dagen. Men när Nils vaknade till och jag somnade honom genom att dra vagnen fram och tillbaka slog det mig att vårt sätt inte kan vara rätt. Så jag mailade återigen Anna Wahlgrens forum och fick svar. Nils ska somna själv i stillastående vagn - med ramsan - precis som i sängen.

Och nu har vi somnat honom tre gånger på det sättet. De två första gångerna kändes sådär. Han blev inte jätteglad av att bli fastspänd i vagnen och tillsagd att sova. Som tur var så har han ju tagit till sig ramsan så bra så han var inte ledsen länge. Jag tyckte inte att det kändes bra  men vi är ju tvungna att lära honom att somna själv i vagnen också annars kommer ju metoden bara fungera hemma. Idag funkade det dessutom mycket bättre. Han tystnade nästan direkt när han hörde ramsan och även om han stökade i vagnen ett tag så var han inte ledsen. Han var nog bara tvungen att vänja sig. Men jag är glad över att vi gjorde fel och inte började köra på det här sättet från dag 1. Då hade ju inte ramsan satt sig lika bra och jag tror han hade kunnat bli riktigt ledsen. 

Bröllopsdag

Idag, för två år sedan gifte jag mig med G =).

Midsommarhelgen

Midsommarhelgen har varit lugn för oss. Man orkar inte med så mycket festligheter när man försöker lära sitt barn att sova. Men lite mysiga utfykter har det blivit.

På midsommarafton var vi på Liseberg. Nils är väl ännu lite för liten för att uppskatta nöjesparken till fullo men man märkte att han gillade det. Jag älskade Liseberg när jag var liten, som de flesta andra barn antar jag. Mitt bästa Lisebergsminne är när mina föräldrar lurade i mig och min syster att vi skulle åka och kolla på färg eller något annat trist som man tvingades hänga med på när man var barn. När vi började närma oss Liseberg frågade jag om det inte var så att vi ändå skulle dit. Först var föräldrarna allvarliga och sa att nej vi skulle ju kolla på färg. Fast sen började de löjla sig och säga typ att vi skulle kolla på färger jääättelänge och att vi dessutom skulle kolla på tegelpannor också. Varpå jag och min syster började fatta att vi skulle nog få gå på Liseberg. Fast man var inte helt säker förrän man var där inne.

Liseberg är ju tyvärr inte lika fantastiskt roligt för mig nu som det var då men jag kände att det tog sig när man var där med ett barn.

Vi tänkte att Nils skulle hälsa på Lisebergskaninen

Men Nils lät hälsa att han inte befattar sig med stora gnagare 

Matpaus på Burger King 

Nils försökte gå före kön till Sagoslottet genom att säga till vakten att han "stod på listan" men fick kalla handen

Nils gillade Sagoslottet 

Drakbåtarna väckte däremot ingen större entusiasm 

Karusellen var kul och dessutom gratis 

G tyckte att det blev lite väl mycket fotograferande

På midsommardagen var vi på Gunnebo slott 

Nils jagade and 

badade benen, 

njöt av utsikten, 

åt stubbe, 

sten

och poserade vant. 

Sova hela natten - tredje natten

Igår skötte G nattning och natt.

Nattningen gick på fem minuter från läggning till att Nils sov. Nils började gråta när G hade lagt honom men tystnade när G hade dragit ramsan två gånger.

Även natten gick bättre. Nils skrek till någon gång under natten men somnade om på egen hand. Han vaknade klockan 6.10. Han somnade inte om direkt när han fick höra ramsan men var aldrig ledsen. Efter att G kört ramsan i cirka en kvart så somnade Nils om och jag kunde väcka honom vid 7.00. Då låg han med huvudet i fotändan av sängen, lilla sötnosen.

Utan att ta ut någon seger i förskott så verkar det faktiskt som att kuren fungerar. Nils sover märkbart bättre än innan och läggningarna går snabbare och snabbare. Om det fortsätter så här kommer livet bli lite lättare. Såå gött. 

Nils första steg

Nu går han, storpojken!

Nils har tagit sina första steg. Ögonblicket ägde rum i hans rum. Han var ute och gick med gåvagnen men fick syn på skötbordet, som han älskar att trasha. Tre små steg blev det.

Massa applåder fick han av den ömma modern som blev nästan tårögd. Han såg lite förvånad ut där han stod vid skötbordet. Han verkade inte tycka att han gjort något särskilt.

Vi har sett honom ta ett steg till något tidigare men det har inte känts på riktigt eftersom han kunnat ta tag i något så fort han tagit steget. Han har liksom kastat sig lite mot det han gått emot.

G var tyvärr inte med när det hände. Han ligger och sover eftersom han tog natten i natt. Den ska tydligen ha gått bra för övrigt! Jag och Nils väckte honom dock för att berätta om händelsen. Jag tyckte den påkallade det.

Extra glad blir jag över stegen eftersom de inträffade under hans 11:e levnadsmånad, precis som jag gissat. G, den gamla optimisten gissade på 10 månader och min mor gissade på födelsedagen. Att det är ganska nära till den väljer jag att bortse ifrån så här i glädjeyran. 

Sova hela natten - andra natten

Även gårdagens natt kändes både bra och dålig.

Igår skulle man buffa mycket mindre vid läggningen och ramsan skulle ta överhanden. Efter läggningen fick man bara buffa om det var kris.

Jag la Nils tillrätta utan någon gråt, buffade i någon minut och gick sedan ut ramsandes. Nils började skrika så fort jag lämnade sängen och ställde sig upp och skrek. Jag drog ramsan utanför dörren utan att han tystnade så jag gick in, la honom tillrätta på nytt och började buffa igen. Nils tystnade omedelbart. Efter lite buffande gick jag ut på nytt för att åter mötas av nya högljudda protester. Han lät både ledsen och arg och eftersom jag återigen misslyckas att lugna honom med ramsan så gick jag in och buffade på nytt. När jag stod och buffade kände jag att jag var tvungen att vara lite hårdare mot honom. Det var inte meningen att det ska vara så mycket trafik i Nils rum på andra nattningen och det var uppenbart att Nils upplevde att jag kom och "räddade" honom när jag kom in. Så efter att ha buffat några gånger gick jag ramsandes ut för tredje gången och sen gick jag inte in igen. Nils fortsatte att gråta. Han lät både arg och ledsen när han märkte att jag dröjde. Med jämna mellanrum sa jag ramsan utanför dörren och det kändes uselt. Jag vill ju inte att Nils ska skrika och det gjorde han verkligen. Men efter cirka fem minuter började hans gråt mattas av och jag hörde hur han började komma till ro. Jag lyckades även säga bekräftelseramsan utan att han blev ledsen igen och sen somnade han.

Nils skrek till en gång innan vi gick och la oss men lyckades somna om på egen hand.

Första natten låg jag som nämnts på en tältsäng i hans rum för att kunna ge snabbt besked om han vaknade. Men andra natten var det tillåtet att vänta och se om han somnade om på egen hand så jag såg ingen anledning att inte sova i den egna sängen.

Nils vaknade två gånger under natten. Den första gången var vid kvart i fyra. Jag gick inte in i hans rum utan drog ramsan fyra gånger utanför dörren och till min stora förvåning tystande han ögonblickligen. Efter ett litet tag drog jag bekräftelseramsan - även det utan att Nils började gråta på nytt. Efter att ha väntat tio minuter gick jag in och stoppade om honom. Han låg faktiskt inte så konstigt i sängen som jag trodde han skulle göra när han själv fått välja var han skulle sova. Efter det kunde jag gå och lägga mig igen. Nils vaknade på nytt halv sex och återigen tystnade han när han hörde ramsan och somnade om på egen hand. Så tufft att han tagit till sig ramsan så otroligt fort.

Nils vaknade kvart i sju. Han ska gå upp sju. Jag körde ramsan några gånger för att ge honom beskedet att det inte var morgon ännu men han somnade inte om. Men så länge han sitter glad i sängen så gör det väl inget om han går upp en kvart för tidigt. Klockan sju gick jag och G in och väckte honom med glada tillrop.

Det kändes dåligt igår efter läggningen även om G tröstade mig med att han tyckte mycket mer synd om mig än om Nils. Men efter att natten gått så bra så känns det lite bättre. Nils verkar ha tagit till sig ramsan och jag hoppas det kommer gå lättare att lägga honom ikväll. 

Sova hela natten - första natten

Igår började vi alltså Anna Wahlgrens Sova hela natten kur. Här kan man läsa vad den går ut på om man är intresserad. 

Första natten kändes både bra och dålig. 

Läggningen gick över förväntan. Jag var nervös för hur det skulle gå att somna utan napp. Han har somnat med nappen i mun sen  han var riktigt liten. Men det gick bra. Nils började skrika lite vid läggningen men tystnade nästan direkt när jag började buffa - något som det står i boken kan ta upp emot 45 minuter. Men som nämnts har jag ju buffat Nils till sömns många gånger. När Nils var lugn och mjuk gällde det ju att ta sig ut ramsande (vår ramsa är Godnatt, godnatt nu ska vi sova.) och få honom att ligga kvar och somna på egen hand. Första gången gick det inte. Nils stod upp och skrek och jag fick gå in och buffa på nytt. Han började skrika även andra gången jag gick ut men han tystnade efter ett tag. När det varit tyst ett tag var det dags för bekräftelseramsan - alltså samma ramsa igen men mer för att bekräfta att han gör rätt och för att få sista ordet. Han ska ha med sig ramsan in i sömnen. Jag förstår meningen med bekräftelseramsan men jag kan säga att den känns helt fel. Ungen har precis tystnat och börjat somna på egen hand och då ska man störa honom genom att börja snacka utanför dörren. Nils började gråta när han hörde bekräftelseramsan och jag fick gå in och buffa igen. Lite kortare den här gången och sen gick jag ut med ramsan. Nu låg Nils kvar i sängen och var mer eller mindre tyst. Efter ett litet tag tystnade han helt. Jag väntade ett litet tag till och sen lyckades  jag säga bekräftelseramsan utan att Nils reagerade. Hela läggningen tog cirka 40 minuter och kändes väldigt lindrig som en första läggning. Och lite som ett skolboksexempel på hur en första läggning ska gå till enligt boken. Då var jag mycket stolt över mig själv och Nils som varit så duktiga. 

Nils vaknade till två gånger innan jag själv la mig klockan tio och en gång vid tolvtiden. Jag gjorde om proceduren en gång till med ungefär samma förlopp och resultat. Fast lite bättre. Jag märkte att han började lyssna på ramsan och ta till sig den. Även om han fortfarande var sur såklart. 

Klockan ett vaknade Nils ytterligare en gång och den nattningen är anledningen till att det inte känns riktigt bra. Efter att ha gått ut två gånger stod Nils upp i sängen och grät men inte hjärtskärande utan mer argt. Eftersom han stod upp och inte verkade tystna så gick jag in ytterligare en gång och började buffa. Då blev Nils jätteledsen. Han vägrade ligga still och bli buffad. Han ville upp och stå eller förmodligen att jag skulle ta upp honom. Jag fick hålla fast honom och buffa medan han stretade emot. Det kändes som jag brottades med honom under tiden som han skrek som en tok. Han tystnade och lugnade ned sig efter ett tag - kanske fem minuter - men det kändes som ett år och jag var gråtfärdig. Efter lite buffande lyckades jag ta mig ut ramsande och Nils somnade efter lite gnyenden. Efter ett tag vågade jag smyga mig in till tältsängen och somna om. Jag drömde att jag var i Slottskogen med Nils och att jag passade honom så dåligt så att han rullade ned för en backe, slog i ett träd och vred armen ur led. Man behöver inte vara Freud för att tolka den drömmen direkt. 

Nils vaknade en sista gång vid kvart i fyra. Omnattningen gick ungefär lika smidigt som den första läggningen. Han somnade runt halv fem och sen sov han till sju då jag och G väckte honom med tjo och tjim. 

Jag antar att det var en helt okej första natt - ettnattningen till trots. Jag är väldigt allergisk mot att Nils gråter och ser varje skrik som ett misslyckande. Anna Wahlgren menar att barnen aldrig gråter när hon sitter vid kurar. Samtidigt skriver hon att skrik är det enda sätt barn har att kommunicera med och att det är helt normalt att barnet "reagerar", "är argt" och "ställer frågor" så jag vet inte riktigt hur hon definierar gråt. 

Svar från forumet

Sitter och väntar på att våga stoppa om Nils och lägga mig i tältsängen i hans rum. Mer om hur det gått inatt senare.

Igår fick jag svar av någon av moderatorerna på Anna Wahlgrens forum. Jäkligt gullig tjej alltså. Jag tänkte först att jag skulle återge mina frågor och hennes svar här men svaren är så långa och detaljerade så jag tror inte att det blir så intressant.

Svaren jag fick var dock i korta drag att jag inte kunde ha kvar nappen. Den skulle i soptunnan =(. Däremot var det okej att buffa Nils första natten trots att han blivit buffad länge som somningsmetod och ÄLSKAR buffning. Det var dessutom okej att lägga ned Nils om han inte la sig ned själv och var ledsen. Men jag skulle inte springa fram och tillbaka utan läsa av Nils och välja mina tillfällen med omsorg. 

Att resa i USA med Nils - hotell

Vi bodde på sammanlagt 5 hotell under vår USA-vistelse. Här är mina iakttagelser kring detta.

Värma mat på hotellrummet 
På våra två första hotell hade vi mikrovågsugn på rummet. Jag började tro att det var standard i USA. Det är det inte (så länge man inte har ett rum där det anges att det finns kök alltså.). Däremot är det standard med en kaffebryggare som man kan ta ur filtret på och således få varmt vatten. På de senare hotellen värmde vi Nils mat genom att ställa burken/påsen i en kopp med varmt vatten. Ersättningen gjorde vi genom att blanda vatten från bryggaren med kallt vatten. Det var lite meckigt men det funkade.

Spjälsäng
Vi hade bokat vårt hotell i New York innan men i övrigt bokade vi hotellen kvällen innan vi åkte till ett nytt ställe. Efter att ha lärt oss den hårda vägen blev vi noga med att kolla på hemsidorna om hotellen hade spjälsäng och att boka en sådan i sådana fall. Det är främst de större kedjorna som har spjälsängar. Först tyckte vi det var lite snålt av större fina hotell att inte ha en spjälsäng men sen fick vi förklarat för oss att det var en försäkringsgrej. Hotellen var tvungna att ha en speciell försäkring om de hade barn i spjälsängar eller något liknande och det var därför främst kedjorna kunde erbjuda detta.

Storleken på rummen
Det här kanske låter självklart men vi hade inte tänkt på vikten av att ha ett lite större rum när man reser med ett barn. Speciellt i storstäderna var våra hotellrum rätt små även om rummen i sig var fina. Vid längre resor har man ganska mycket bagage som tar plats och då blir det inte så mycket plats över för bebisen att röra sig på vilket leder till att man inte gärna hänger på hotellrummet. När Nils vaknade tidigt var den som tog hand om honom (vi tog varannan natt och den andra "fick lov" att sova till sju.) tvungen att gå ut eller till lobbyn. Även blöjbyten och "matlagning" till Nils blev omständligt på de hotell vi hade mindre rum. Om vi skulle göra om resan skulle vi förmodligen hyra ett hus som vi körde från varje dag istället för att bo på varje ställe vi besökte. 

Nu har jag ändrat mig igen

Med risk för att verka helt schizofren så har jag bestämt mig för att vi kör Sova hela natten (nedan SHN) med start på torsdag kväll. Nils sov sämre inatt igen och det känns som jag dragit på det här för länge nu. Väntat för att jag är lat och för att det känts taskigt mot Nils. Men det taskiga är väl att inte lära honom att sova själv.

De senaste dagarna har som nämnts ändå blivit lite SHN light eftersom jag läst boken och börjat anpassa läggningarna. Men varje gång jag inte gör heeelt som det står i boken får jag lite ångest och tänker att Nils är ledsen men ändå inte kommer lära sig sova. Så nu kör vi hela paketet. Så behöver jag inte tänka att jag gjort fel om det inte funkar iaf.

Har haft lite funderingar hur vi ska göra med vissa grejer och därför ställt lite frågor på Anna Wahlgrens forum. Ska bli intressant och se om jag får något svar. 

Nils sömn

Nils sov helt okej inatt. Vaknade ett men somnade om direkt när jag kom in. Sen vaknade han fem igen men somnade om när han fick ersättning och sov till kvart över sju. Så länge det håller sig på den här nivån står jag ut och känner mig inte tillräckligt motiverad att kura honom. Men jag behåller boken ett tag till. Nils hade försökt gömma den under soffan igår men han lurar inte mig. 

Att resa i USA med Nils - flygresan

Nu har vi varit hemma i en vecka. Har länge ruvat på ett inlägg om tips inför en USA-resa (eller annan långresa) med en bebis men jag kommer nog få skriva om det i omgångar.

Här kommer lite tips och info om flygresan iaf. Observera att de enbart bygger på mina erfarenheter av våra flygresor och vad jag hört av andra.


* Barnmat omfattas inte av förbudet att ha med för mycket vätska i handbagaget. Man får ha med hur mycket barnmat man vill. Nils är inte så kinkig med att äta kall mat så på ditresan störde vi inte flygpersonalen med detta utöver när han fick sin ersättning. På hemresan var det natt så då åt han bara ersättning en gång. Personalen var gullig och hjälpte oss att värma vatten vid båda dessa tillfällen.

* Är inte säker på om detta gäller alla flygbolag men Air France har speciella platser för bassinets på planet. En bassinet är en liten sovkorg som de fäster på väggen där barnet kan sova. Bassineten tar barn upp till 10 kg. Platserna är utmärka även för föräldrarna då de är längst fram med extra benutrymme. Vill man vara säker på att få dessa platser och en bassinet gör man bäst i att höra av sig till flygbolaget innan. Det gjorde inte vi men hade turen (?) att få sitta där ändå. Vi vågade dock inte låta Nils sova i bassineten samtidigt som vi båda sov eftersom han hade kunnat krypa ur den och trilla ur om han vaknade. Men perfekt för en yngre bebis som inte kryper ännu. Man får INTE ha med en kudde och lägga sin bebis på golvet. Det är tydligen väldigt oansvarigt...

* Jag har hört att bebisar flyger gratis till dess att de blir två år då man är tvungen att betala för en egen flygstol till dem. Vi betalde ingenting för Nils flygbiljett hos Air France. Min syster menade dock att hon fått betala en del för sonens flygbiljett trots att han inte fyllt två så jag är inte säker på hur det är med detta.

* Ett klassiskt tips för småbarn ska slippa ont i öronen vid lyft och landning är att passa på att amma då. Nils ammar inte längre. Vi passade på att ge honom vanlig mat när vi lyfte på ditresan men i övrigt hade han bara sin napp. Han visade inga tecken på att ha ont i öronen.

* Det här är nog också olika hos olika flygbolag men hos Air France kan man kan få behålla barnets sulky till dess att man går på planet. Man behöver alltså inte lämna den vid incheckningen. För att slippa krångel se dock till att sulkyn blir incheckad när ni är vid incheckningen och får en sån remsa de sätter på väskorna. Flygpersonalen tar sedan hand om sulkyn vid trappan upp till planet. Har man otur så dyker den inte upp förrän några dagar senare... 

Sova hela natten

Otroligt dåligt bloggande det senaste.

Vi ska förmodligen köra Anna Wahlgrens Sova hela natten med Nils. Han måste lära sig att komma till ro själv. Jag har lånat boken och nästan läst ut den. Tänkte börjat idag men så läste jag att man var tvungen att vara vaken de första nätterna för att kunna ge omedelbar respons till Nils om han vaknar. Att sova utanför dörren var inte tillräckligt så jag antar att hon inte godkänner att sova i ett annat rum med en babymonitor som bara registrerar riktiga skrik.. Jag insåg då att vi får börja kuren när G är hemma på dagarna. Jag orkar såklart inte vara uppe hela natten OCH hela dagen.

Inspirerad av boken ändrade jag dock mina vanliga (uppenbarligen kassa) nattningsmetoder. Jag höll inte på att bråka med honom när han ställde sig upp utan gick ut ur rummet och lät honom stå och gnöla lite innan jag gick in och la honom tillrätta igen. Han var aldrig ledsen på riktigt utan lite lätt gnällande. Nattningen gick trots det lättare och det kändes som han kom till ro på nästan egen hand än han gjort på länge. Får se hur han sover i natt så kanske man inte behöver vara så hardcore... Fast lära sig att somna själv SKA han göra. 

Kort inlägg

Det blir ett kort inlägg för G har stuckit till Köpenhamn med sladden till datorn. 

Idag är jag trött. Jag hade hem två tjejkompisar på middag med vin igår. Vi satt och snackade till halv två. Det var hur mysigt och kul som helst men jag var lite orolig att Nils skulle vilja gå upp klockan fem. Det ville han inte men jag är trött ändå. 

Nils sover annorlunda efter att vi kom hem från USA. Han har en orolig fas under natten men när han väl kommer över den så sover han ganska länge på morgonen. Idag gick han upp halv åtta. Det känns otroligt lyxigt med tanke på att han gick upp klockan fyra till fem innan vi åkte. Jag hoppas det fortsätter så.. 

Lite om huset

Idag besiktigade vi huset. Lite läskigt att gå runt med en gubbe som pekar på alla brister huset, som man blivit kär i, har. Men nödvändigt såklart. Och vi kommer gå vidare med köpet. Det var inga fel som var så stora att man inte vill ha det. Så den 14 oktober blir vi husägare =).

Huset är ett radhus från 1923 och i den del av Göteborg där jag helst ville ha hus. Det är inte så långt ifrån där vi bor nu. Huset är på 170 kvm om man inte räknar biarea vilket är perfekt tycker jag.

Det är det vita huset  

Vi har hela tiden tittat på äldre hus. Ofta är det väldigt mycket att göra på sådana. Man behöver dränera, lägga om tak, måla om, byta el o.s.v. Sådana saker känns ganska jobbiga att ta tag i. För att inte säga dyrt. Så är det inte här. Allt är gjort och det ganska nyligen. Visserligen pekade den gnälliga gubben ändå på saker som han tyckte skulle göras inom en snar framtid men det var iaf inga jättesaker.

Vardagsrum 

Huset är jättefint tycker jag. Massa gammal charm men ändå fräscht. T.o.m. källaren är i ordninggjord vilket jag uppskattar. Jag är ju så rädd för spindlar och då känns gamla mörka källare inget kul. En liten trädgård är det. Jättesöt men inte den barnvänligaste man sett. Just nu är huset lite för GANT-igt för vår smak men det ändrar sig förhoppningsvis när vi får in våra möbler och kanske tapetserar om.

GANT-igt sovrum 

Nils rum?

Här kan man dricka saft. Eller vin

Inte så barnvänligt kanske..

Det ska bli så mysigt att flytta till hus. Jag har längtat jättemycket efter det. Är trött på att höra trafiken och festandet från vandrarhemmet utanför. Dessutom har vi allt det positiva med att bo i stan på gångvägs avstånd. Jag tror det kommer bli riktigt bra =). 

Jetlag och rolig nyhet

Nej, planet har inte störtat. Jag har bara haft mycket att göra. Av två skäl.

Det ena är att Nils är jetlaggad. Själv flygresorna har annars fungerat hur bra som helst. Nils sov i princip hela vägen hem. Det har varit när vi kommer fram som det jobbiga börjar. När vi var i New York sov Nils uselt de första fyra dagarna. Riktigt uselt. I natt sov han mest konstigt. Det började med att han vaknade en gång i timmen för att bli otröstlig vid ett. Efter att inte fått honom att somna efter en timme då jag verkligen försökt med allt (även mat.) fick han en supp eftersom jag tänkte att han hade ont i tänderna. Det är hur många tänder som helst på gång nu. Nils somnade nästan direkt efter det. Och fortsatte att sova. När G:s väckarklocka ringde vid sjutiden trodde jag inte att det var sant. Jag bad honom gå och kolla om Nils levde. Sen somnade jag om för att vakna nio. Då gick jag och väckte Nils som säkert kunnat sova längre för han sov djupt.

Han var jättesvår att lägga ikväll. Det hade ju varit okej om han var uppe lite längre med tanke på hur sent han gick upp men han var jättetrött vid åtta. Trots det somnade han inte förrän halv tio. Blir smått galen när han somnar så sent eftersom man inte får någon egentid innan man ska sova. Men ger han mig sovmorgon imorgon också med må det vara förlåtet.

Nu till det andra skälet och de roliga nyheterna. Vi har köpt hus! Eller vi har skrivit på alla papper så så länge inte besiktningen visar några konstigheter så har vi köpt ett hus. Vi var på visning igår. Vi hade fått mäklaren att vänta med att skriva avtal på ett hus för att visa det för oss. Tre timmar efter att vi hade landat tittade på huset och eftersom budgivningen redan var färdig var vi tvungna att bestämma oss fort. Idag på förmiddagen la vi ett bud och strax därefter fick jag beskedet att vi fått det.

Vi såg de som förlorade budgivningen igår för de tittade på huset före oss. De var i vår ålder och såg snälla och trevliga ut. Lite taskigt att komma in som en gubbe i lådan när de förmodligen räknat med att få huset. Men nu var det vår tur! Efter det har det gått fort. Jag skrev på köpekontraktet klockan halv sju. G är inte i Göteborg men som tur var hade vi förberett en fullmakt så jag kunde skriva på för honom. Imorgon ska vi besiktiga huset. Jag berättar mer om huset och visar lite bilder då =). 

Boston i bilder

Idag har det regnat i Boston. Det har därför blivit mycket inomhushäng. På fik, affärer och även en del på hotellet. Innan det började regna hann vi med en promenad i parken. Det finns sjukt mycket ekorrar där. Man ser ekorrar hela tiden. Jag fattar inte hur de kan vara så många när det finns så mycket trafik så nära. Nils, som börjat gilla djur, kom aldrig tillräckligt nära för att riktigt uppskatta ekorrarna.

Däremot drev han några änder på flykt.

Vi bytte en bajsblöja på det här schyssta stället.

Nils tjatade om att vi skulle köpa den här boken men vi sa nej.

Effective discipline for Children 2-12

Sen åkte vi till Harvard. Harvard var inte så speciellt som man kan tro. Inte så stor skillnad från Göteborgs universitet. Vi passade på att ta ett kort vid en staty av Harvards grundare John Harvard.

Det mer turister än studenter vid Harvard. Vi fick, på allvar, stå i kö för att ta statykortet. När vi stod där hann vi se att alla andra tog på Johns fot när de blev fotograferade. Foten hade fått en annan färg än resten av statyn på grund av allt tafsande. Och Nils ville ju inte vara sämre.

Här fjantar jag mig utanför en bokaffär. Nils var inte så förtjust.

Så här ser utsikten ut från vårt hotell. Vi bor på 14e våningen.

När det regnade fick Nils underhålla sig på rummet. Det blev lek på AC:n.

Och lite kittel och blås på magen.

Imorgon flyger vi hem igen. Ska bli skönt att komma hem men tråkigt att komma tillbaka till vardagen. Flyget går klockan 23 och vi ska checka ut från hotellet klockan 11. Hoppas på fint väder. Det är svårare att hantera regn när man inte har ett hotellrum att rymma till.