Nyårsafton

2011 here I come!

Nyårsafton alltså. Inget hårt festande för barnfamiljen. Vi ska vara hemma och ta det lugnt. Lite god mat och vin. Nils brukar vara uppe en sväng runt tolvsnåret. Om han är det idag kan han få se på fyrverkerierna. Ens prioriteringar förändras en del när man får barn. För bara något år sedan hade sådant firande känts ganska trist. Det gör den väl fortfarande men det är ändå det jag är mest sugen på. Och så slipper man ju vara bakis i morgon iaf =).

Under 2011 lovar jag att:

* Försöka lämna bort Nils lite mer.
* Börja träna mer och käka bättre. Förhoppningsvis ger det sig själv när jag börjar med pt den 14 januari.
* Rensa ur min och Nils garderob och köpa lite nya snajsiga grejer till oss.
* Sluta att skjuta upp saker som jag måste göra men inte är så sugen på. Mår sämre av att ha sakerna hängande över mig än att faktiskt göra dem.
* Sluta amma.

That´s it tror jag.

Gott nytt år!

Läsa tidningen

Jaha, kulturdelen bara krymper..

Näst sista dan på 2010

De dåliga nätterna fortsätter. I natt fick Nils sova i vår säng för att vara lugn och inte vakna hela tiden. Han blev mycket lugnare när jag låg och höll om honom. Trots det var han uppe och härjade både tolv och tjugo över tre. För att sedan gå upp lite innan sex. Jag vet inte hur jag ska orka när G börjar jobba på allvar igen.

Riktig mat mättar inte lika länge som bröstmjölk eller ersättning har vi märkt idag. Vi brukar alltid erbjuda Nils ersättning eller bröstmjölk efter att han fått mat eller gröt för att vara säker på att han är mätt. Efter att ha ätit en stor tallrik med mat idag åt han nästan ingen ersättning alls. Sen var han jättegnällig under eftermiddagen. Vi kopplade inte alls ihop det med maten eftersom han ätit så nyligen. Till sist fattade vi dock att han förmodligen var hungrig och snodde ihop lite gröt. Han bokstavligen kastade sig på skeden. Sen åt han upp en hel flaska med ersättning i ett nafs. Stackarn, som fått vara hungrig utan att vi fattat.

Fatta! Ge mig mat då för f-n!!

Idag har vi bara skrotat runt hela dagen och tagit det lugnt. Ätit utelunch, kollat på deckare på SVT play och snuttat med Nils. Superskönt.

Nils har vuxit ur sin vinteroverall och jag försöker hitta en ny i storlek 74. Det verkar vara stört omöjligt. Det verkar som att alla smarta hamsterföräldrar utom jag har fattat att man måste köpa på sig vinterkläder för ett halvår framåt när de kommer in i augusti. Jag har kollat i alla affärer jag kan komma på men det är slutsålt i den storleken överallt. Snart blir jag tvungen att köpa något på Internet men vill helst undvika det eftersom man inte kan se hur varm den är. Men nöden har ingen lag. Nils kan ju gärna inte gå runt med rumpan bar när det är vargavinter.

Trött

Vet inte om det är årstiden eller sex månaders dålig sömn som ger sig till känna men jag är så himla trött. Igår gick jag bara och längtade efter att få gå och lägga mig.

Nils sov aldrig ordentligt på natten och sedan ville han gå upp klockan fem. G tog honom på morgonen men jag blev aldrig riktigt pigg ändå. Förr räckte det oftast att slänga in nappen i munnen på Nils när han vaknade så somnade han oftast om. Just nu är han inne i någon orolig fas där man måste sitta och hålla/klappa honom på huvudet i flera minuter till dess att han somnar om. Om han nu gör det. Det låter inte så jobbigt men det blir svinjobbigt när han vaknar en gång i timmen.

Dagen blev inte bättre igår av att barnpassningspersonalen på SATS sa att Nils gråtit den senaste halvtimmen när jag hämtade honom efter att ha tränat. Den lilla råttan till barnpassare sa att han hade "funderat på att gå och hämta mig men tänkt att jag nog skulle komma snart ändå." Värdelösa äckliga råttan! Jag har varit jättetydlig med att jag vill att de hämtar mig om Nils är ledsen. Det är väl inte hela världen om han är lite grinig i fem minuter men jag vill verkligen inte att han ska vara ledsen i en hel halvtimme för att jag ska träna. Då får jag lösa det på något annat sätt. T.ex. att aldrig lämna honom när det är den störiga killen som var där igår.

Jag gick och la mig vid nio igår och allt kändes blä.

Idag är det mycket bättre men jag är fortfarande trött. Nils sov bättre och G tog honom på morgonen.

Idag har vi varit på BVC och Nils har fått något vaccin. Jag trodde att Nils skulle ha vuxit och gått upp en massa för han har verkligen vuxit ur ALLA sina kläder. (Utmärkt anledning att få toka loss på PoP-rean igår..) Men han hade bara vuxit en halvcentimeter på längden och gått upp 350 gram. På en knapp månad. Jag hoppas att han bara växer lite ojämnt så att det inte är något med att jag försöker sluta amma. BVC var iaf inte det minsta oroliga så då är inte jag det heller.

BVC tyckte även att jag skulle prova att äta lite mjölk igen. Så idag blir det ostkaka med blåbärssylt och grädde. Mums-mums!

Hoppgungeflopp

Nils har fått en hoppgunga i julklapp av oss. Eller ja, vi har orkat ta oss för att sätta upp gungan nu i jul. Vi trodde den skulle den skulle göra stor succé eftersom Nils älskar att hoppa. Han verkade dock inte så nöjd med att sitta i själva selen. Han gjorde några klena försök att hoppa och då såg han rätt glad ut men mest satt han bara i selen och gnällde. Ingen hit alltså...

Bakslag

Det blev för jobbigt att sluta amma på en gång. Så nu har jag börjat lite igen. Kväll, natt och morgon får han snutta. Men inte på dagen. Sen ska jag ta bort ett mål i taget så kan tuttarna, jag och Nils vänja oss lite i taget. Känner mig som en rökare som ska sluta men lurar sig själv. Nu när det gått så bra att sluta i två dagar så kan jag ta ett litet bloss. Det är ju ändå lillördag.

Även om det är ett steg åt fel håll så känns det helt rätt. Fick lite separationsångest när det gick så fort. Och tuttarna hängde ju inte alls med. Dumt att må dåligt för att man vill sluta snabbt. Tror jag.

G är på jobbet idag och jag försöker få gjort massa saker som jag skjutit upp länge. Har varit så energilös efter att vi var sjuka. Måste fixa saker med mitt jobb, Försäkringskassan, If och se till att få klart tackkorten från Nils. Man kan ju inte skicka ett "tack för uppvaktningen i samband med min födelse" när ungen springer på Avenyn. Dags att skärpa sig alltså.

Jag fortsätter att neka Nils tutten

Det går helt okej tycker jag. Nils var uppe och fick ersättning två gånger i natt. Vid tolv och fyra. Nils brukar bara äta en gång på natten nuförtiden men han verkade hungrig och jag var tveksam till om han fått i sig det han skulle under dagen i går. I morse vägrade han ta flaskan av G. Han t.o.m. spottade ut den ersättning som han faktiskt hade sugit i sig men sen när jag tog över så slukade han hela flaskan i ett nafs. Han gjorde några sorgliga försök till att få sin gamla mat men sen fann han i sig i att bara få flaskan. Han lär ju inte fatta vad jag håller på med, stackarn.

Jag känner verkligen av att jag slutar amma. Jag har mjölkstockning på flera ställen men så länge jag inte får feber så kan jag leva med det. I går när jag la mig trodde jag på allvar att de kanske skulle sprängas.  Jag har varit uppe och försökt tömt det värsta vid flera tillfällen under natten. Nu känns det som att de fattat att de inte ska producera jättemycket mer mjölk. Frågan är när jag ska bli av med det som de producerat hittills...

Jag har läst lite på Internet om att sluta amma och det verkar inte som att det är någon som rekommenderar att man ska sluta från en dag till en annan. Min mamma verkade också tycka att jag var helt galen som inte trappade ned försiktigt. Jag ska försöka pumpa ur en del nu och se om det känns bättre.. Så typiskt mig att inte kolla upp hur man gör när man slutar amma utan bara kör på. Jag orkar verkligen inte med att få feber en gång till just nu.

Från allt till inget..

En fördel med att trappa ned amningen är ju att man får lite mjukare avvänjning för egen del. Det är inte så skönt att gå från allt till inget kan jag säga nu efter en halv dag. Bara att härda ut. Undrar hur lång tid det tar innan tuttarna fattar galoppen? Inte för länge hoppas jag.. Orkar inte med en mjölkstockning just nu.

Idag slutar jag amma

Det har jag bestämt. Hittills har jag dock varit lite velig i vilken omfattning jag ska sluta. Ska han kanske få snutta på natten och kvällen ett tag till? Mest för att det känns hårt att sluta rätt av. Dessutom är det ju  enklare att slänga fram (ja eller plocka fram rör det väl sig fortfarande om tack och lov..) tutten än att värma vatten och ta fram flaskor.

Hittills har väl avvänjningen gått sådär. Jag fick i honom 80 ml ersätttning förut och han var supersur under tiden han åt. Låg och morrade och tuggade på flaskan. Min magkänsla säger mig att jag kommer få ha den striden med honom varje gång han ska äta om han får lov att snutta ibland. G gjorde dessutom beslutet lättare för mig genom att mata mig med en Mars-glass. Nu är mjölken besudlad med ko-mjölk så nu måste jag sluta helt.

Känns både superskönt och lite sorgligt. Jag har ju varit så privilegierad att amningen fungerat som den ska hela tiden (förutom en kort period innan vi upptäckte att han var allergisk.) Så egentligen finns det väl inget skäl att sluta amma just idag (förutom att G är hemma och kan ta smällen med mig). Samtidigt längtar jag så mycket efter att få min kropp för mig själv. Det låter klyschigt, jag vet, men det är precis så det känns.

Jag längtar efter att få äta vad jag vill, kunna ha på mig vad jag vill, kunna lämna huset som jag vill. Till och med mina egna hormoner saknar jag. Inte kanske alla delar av dem men ändå.

Samtidigt innebär det ju slutet på en era. Inget mer team Nisse & Mamma. Ingen liten spädgris utan en stor pojk.

Men nån gång måste man ju sätta punkt. Han kan ju inte ammas för evigt. Och ju längre jag väntar desto jobbigare kommer det att bli för honom. Han har ju redan fattat vad som väntar när jag sätter mig med amningskudden. Inte konstigt att han blir förvirrad när han får äcklig ersättning.

Så nu är det beslutat. Härmed stänges mjölkfabriken. För den här gången.

God jul från Nils

Tjena hajfena!

Kossan tror att jag sover men hon har fel. Jag har återigen tagit över bloggen för att sprida mina budskap till världen. Jag är extra sur på kossan idag. Ryktet går nämligen på stan att hon ska göra en tuttkupp imorgon och avgå som kossa och mjölkfabrik. Det ska vi bli två om.

Idag är det annars julafton. Inte för att det märks så mycket här hemma direkt. Kossan och pappa håller mest på och hostar och turas om att sova. Jag säger bara LATMASKAR! 

Jag har minsann varit uppe sen halv sex och jag är också lite sjuk. Det verkar som att min generation kommer att överträffa den föregående med råge. TUR att jag ändå inte kommer att minnas den här julen.  

Eftersom det är julafton tänkte jag ge er läsare en liten gåva bestående av det ni allra helst vill ha. Ett bildkollage med er favoritbebis. 

ENJOY! 

Ganska söt va?

Eller???

Här är jag lite sjuk. Det är därför min hy inte har samma rosighet som vanligt.

Här är jag lite härligt artzy sådär. 

Va? Här har ju kossan smugit sig med..BLÄÄÄÄ.

Nu måste jag sluta innan kossan upptäcker att jag inte ligger i vagnen. 

Ha det bäst flodhäst!

Vi är hemma i Sverige igen

efter sämsta semestern ever.

Nils fick hög feber och hosta redan första natten. Var ledsen och gnällig.

Vi var hos läkaren med honom tre gånger under de första dygnen. Det gick inte att få tag på en taxi med bilbarnstol så vi fick sitta med honom i famnen för att ta sig till läkaren.  

Mina iakttagelser kring detta:

* Taxibilarna på Fuerteventura är inte lika nya och säkra som svenska bilar. Den genomsnittliga åldern på bilarna vi åkte var cirka 25 år.  
* Taxichaufförerna på Fuerteventura kör inte lika säkert som svenska taxichaufförer. Inte ens när man säger till dem. Tänk häxa som ger någon en förbannelse i en skräckfilm så har ni vår sista taxichaufför till flygplatsen. (Som G gav 10 euro i dricks! Av mig fick hon bara onda ögat.)
* Taxibilarna på Fuerteventura tar inte Visakort. Inte så smidigt när man har bråttom och saknar kontanter.

De två första läkarna kunde nästan inte ett ord engelska så G fick beskriva Nils besvär med sin knaggliga skolspanska. Det gick faktiskt förvånansvärt bra - måste man så funkar ju allting. Fast vid första läkarbesöket ringde vi en av G:s kompisar, som kan spanska, så att han fick översätta. Hur som helst kändes det helt bisarrt att sitta med sin lilla sjuka bebis och förlita på en läkare som använder sig av Google translate för att ställa helt grundläggande frågor som hur gammal han är.

På det sista läkarbesöket - dit vi remitterats för att ta blodprov efter att man röntgat hans lungor - träffade vi hur som helst en jättebra läkare som kunde engelska. Han hittade blåsor i halsen på Nils vilket han menade var tecken på en virusinfektion. Inget allvarligt alltså utan bara att vänta ut i 4-5 dagar och ge febernedsättande.

Den braiga läkaren hade en rödhårig skäggig kollega som sprallade upp Nils totalt när vi var där. Från att ha varit hängig och ledsen satt han istället och kiknade av skratt. Bra-läkaren menade att när ett barn var så glatt så var det aldrig någon fara med honom. Han använde uttrycket "babies never lie". Bra-läkaren stressade dock upp mig en del genom att säga att Nils kranium var enormt och fråga om alla hans värden var bra.
Jag visste ju att Nils hade stort huvud men man vill ju gärna inte att en läkare ska häpnas över hur stort det är. Jag har dock lugnat ner mig lite kring huvudet efter att ha sett på G:s hälsokort att han hade nästan lika stort huvud när han var i Nils ålder..

Hur som helst. Vi höll oss inne och kurerade Nils i några dagar. Ganska segt att underhålla en liten febrig pojke i ett trångt fuktigt hotellrum nästan helt utan leksaker. Men vi var ändå ganska positivt inställda eftersom vi skulle stanna i två veckor och därmed få en hel del mysiga friska dagar.

Då blev jag sjuk. Och jag säger bara stackars Nils som måste ha mått som jag mådde. Jag har inte varit så sjuk sedan jag var barn. Riktigt influensadålig var jag. Ont i hela kroppen, sprängande huvudvärk, feber, snuva och hosta. Hade det inte varit för Nils så hade jag legat till sängs hela tiden.

Nu blev det ännu segare att ta hand om Nils. G tog hand om oss så gott det gick. Han var inte heller helt frisk och Nils blev jättemammig när han var dålig. Han ville snuttammas och bli buren hela tiden.

Nils blev feberfri under tiden vi var där men min sjuka höll i sig längre. När jag var inne på min sjätte feberdag så orkade vi inte längre utan började kolla upp möjligheterna att åka hem. Som tur var gick det ett plan till Malmö några timmar efter att vi bestämt oss för att kasta in handduken. En galen taxifärd senare (återigen utan bilbarnstol) så satt vi på planet på väg hem till Sverige. Väl i Malmö fick vi tag på ett tåg till Göteborg. Vi kom hem igår natt.

Vi är nu feberfria men inte helt friska. Vi hostar mycket alla tre och jag känner mig hängig fortfarande. Men väldigt skönt att vara hemma i lägenheten där man kan underhålla Nils lite lättare och dessutom stänga dörren om sig när G tar hand om honom.

Semestern var ju tänkt som en tid då man vilade upp sig och laddade batterierna. Nu blev det precis tvärtom. Dessutom verkar det inte som vi kommer ett öre i ersättning av If för resan hem eller för att vi inte kunnat utnyttja dagarna. Men mer om det någon annan gång.

Sola och bada med pina colada

Plånboken, passet och piljetten är packad.

Samt 300 blöjor...

Imorgon bär det äntligen av. Ska bli så skönt att komma iväg lite och slippa ta på Nils tusen vantar innan man sticker näsan utanför dörren.

Datorn hänger med men jag vet inte om det finns Internet på hotellet så vi får om det blir semester för bloggen också. 

Idag var vi på babysim för första gången. Nils var inte fullt lika galen som han brukar vara i badkaret utan mer lugn. Men han verkade gilla det iaf. Bådar gott för barnpoolen!

I´m the king of the world

Nää, inte riktigt. Men jag har sovit mycket bättre i natt. Det är konstigt. Förr skulle jag tycka att det var KATASTROF om jag hade behövt gå upp en sväng vid tolv, för att därefter bli väckt 4-5 gånger för att ge någon en napp och sedan behövt stiga upp för dagen kl. 6.20. Men aaaaah, vad skönt att bara behöva gå upp på riktigt en gång och att han somnade direkt efter maten. Jag känner mig som en ny människa.

Egentligen var det dessutom tänkt att G skulle ta morgonen. Vi brukar göra så på helgen att jag tar natten och G tar första morgonpasset. Då behöver inte jag stiga upp förrän Nils sovit sin förmiddagslur. Men stackars G är sjuk idag. Jag hoppas att det är samma sjuka som jag och Nils haft och inte något värre. Så trist om vi skulle vara sjuka när vi åker på måndag.

Jag har iaf varit otroligt effektiv idag. Jag har fixat allt som behövdes inför resan som solkrämer, solglasögon, badkläder till mig, pocketböcker, kläder till Nils (han har vuxit ur nästan alla kläder han har känns det som) och apoteksgrejer.

Frågan är bara hur jag ska hinna tvätta Nisses nya kläder innan vi åker..

Det låter kanske inte så mycket men det blev mycket. Ändå har jag redan kommit på att jag borde ha köpt en resväska också. Får se om vi har någon gammal extraväska i källaren annars får jag fixa det i morgon. Nu ska jag springa till Hemköp för att handla käk och blöjor.

Vad mycket stress det krävs för att få slappna av lite...

Det blev inget jobb idag

Jag hade svårt att sova igår. G var på julfest och jag visste att jag kanske skulle bli väckt av honom när han kom hem. Att jag skulle bli väckt av Nils visste jag med säkerhet. Nils har sovit superdåligt tre nätter i rad nu.

Det här gjorde att jag kände mig stressad över att somna fort så att jag inte skulle vara trött på jobbet, vilket naturligtvis ledde till att jag inte kunde somna alls. Efter att ha somnat någon gång efter tolv vaknade Nils klockan två och var på sprallhumör. Inget ligga still med nappen i munnen här inte! Jag lyckades inte somna honom förrän klockan fyra. Klockan tjugo över sex vaknade han igen och då ville han gå upp. Jättegnällig eftersom han sovit så lite.

Då var jag inte särskilt stor kan jag säga. Ställde in jobbesöket och gick hemma och tyckte synd om mig själv. Började gråta när jag välte ut ett vattenglas eftersom "hela världen var emot mig" =).

Vi sov tillsammans ganska länge på förmiddagen så nu känner man sig mer som en människa. Efter en kaffe och en brownie från Seveneleven (det är ju trots allt fredag) ska jag kanske bli riktigt trevlig.

Nils gör sig inte alltid bra på bild.

Idag fick vi Nils pass. Vanligtvis brukar vi förundras över att Nils är så fotogenisk med tanke på att både jag och hans pappa blir dåliga på kort. Men på passkortet ser man att han brås på oss iaf. Han skelar, dreglar och ser helt i hoptryckt ut. That´s our kid.

Han blev desto sötare i sina solskyddskläder.

Idag har jag varit på återbesök med mitt öga. Det var bättre men inte bra så jag ska fortsätta att ta salva fem gånger om dagen under hela semestern. Lite segt, men jag är glad så länge jag inte har ont. Efter det var vi på födelsedagskalas hemma hos min mamma. Det var Nils moster Emma som fyllde år. Jag kunde ju inte äta vare sig tårtan eller lussekatterna som bjöds men jag fick privilegiet att äta marsipanrosen iaf.

En jättetråkig grej är att Nils nya kusin är sjuk och ligger på intensivvårdsavdelningen på Östra. Lilla kotten! Jag tycker så synd om om den lille, min syster och hennes kille. Det måste vara hur jobbigt som helst. Vi håller tummarna och hoppas att han blir frisk och pigg så fort som möjligt!

I morgon ska jag hälsa på mitt jobb och visa upp Nils. Känner inte alls för det. Jobbet finns inte mina tankar nästan alls nu. Dessutom ska jag inte ens jobba på den arbetsplatsen när jag kommer tillbaka från mammaledigheten. Det är säkert en sådan grej som kommer kännas jättebra efteråt, dels för att det är gjort och dels för att det blev mycket bättre än jag trott.

Idag blev det äpplegröt

Jag vet att det är nyttigare med hemgjord gröt än köpegröt men nu har jag äntligen hittat en mjölkfri sådan som går att ges som smakportion från fem månader. Enago heter märket.

Bra så han får i sig gluten till dess att jag hunnit komma på hur jag ska få i gluten i den hemgjorda gröten. Tydligen innehöll havregryn inte tillräckligt med gluten enligt BVC.

Nils tyckte att det smakade mums-mums!

Vad har man med sig på en solresa med en bebis?

På måndag åker vi! Den som är intresserad kan kolla in stället här.

Men vad mycket krångligare det är att resa med en bebis. Speciellt om man är en sådan som krånglar till det =).

G mailade resebolaget (Apollo) för att fråga om de kunde ordna med en lånebarnvagn på hotellet och en bilbarnstol till resan mellan flygplatsen och hotellet. 

Här är svaret han fick: Tyvärr finns det inte barnvagn att hyra på playitas. Barn under 2 år har ingen egen plats i bussen utan sitter i förälders knä. Det finns inga barnstolar man kan låna tyvärr. Hälsningar Emma/Apollo

Okej. Thanks for nothing. 

Så vi har bestämt oss för att checka in barnvagnen och hoppas på att den inte förstörs för mycket. Vi har också tänkt att ha Nils i Babybjörnen när vi åker buss. Det är ju inte optimalt men jag litar inte på att babyskyddet överlever en incheckning eller på att bilbarnstolarna är säkra i en taxi på kanarieöarna (om man nu mot förmodan får tag på en sådan.)

Vi har blivit erbjudna att låna ett UV-tält men det känns lite overkill när man har vagnen också. Kanske att man borde köpa ett par solglasögon. Jag är helt säker på att de inte kommer få sitta på bara.. 

Idag kom solskyddsdräkterna och solhatten iaf. De har solskyddsfaktor 50. Mycket bättre än vanliga kläder och de går dessutom att bada i. Lite dyra men jag köpte en stor storlek så kanske han kan ha dem i sommar också.

BVC-tjejen tyckte vi skulle slappna av med smakportioner och bara köra med amning. Så blir det nog, skönt att slippa släpa på det. Fast jag tänker ta med ersättning och en flaska ändå. Det vore en mardröm om amningen slutade fungera där och man skulle försöka hitta mjölkfri ersättning eller välling. 

Vad beroende man har blivit av en massa saker till ungen. Jag känner på allvar att det är lite jobbigt att lämna t.e.x. babysittern (som han inte ens gillar) och min amningskudde hemma. 

Det känns som vår generation är liiite mer överbeskyddande än vad våra föräldrars var. Jag har kort på mig när jag är på solresa i Grekland. Jag är väl ungefär ett år och sitter med Ouzo i nappflaskan och en tallrik tzatsikipure. Nej, så illa var det väl inte men inte sitter jag i något UV-tält iaf. 

Men vad ska man mer ha med sig till Nils förutom de uppenbara sakerna? Någon som har något tips? 

Nils 5 månader

Idag är ingen vanlig dag för idag är Nisses födelsedag HURRA, HURRA, HURRA!

Fram till dess att han är ett år måste man väl få fira hans födelsedag varje månad. Eller?

Nils 5 månader:

63,5 cm lång, 7 540 gram tung och med ett huvudomfång på 45 cm. - Både längd- och viktkurvan ligger nästan exakt på normalkurvan (längd något under och vikt något över.) Huvudet ligger däremot 1,5 kurva över normalkurvan.

Älskar all mat som han fått pröva hittills. Favoriten är potatis/palsternacka. Skulle gärna äta mer än de skedar han får. Är dock väldig tuttsnuttig fortfarande. Ser inte fram emot när jag ska vänja honom vid att inte ammas.

Är en riktig liten spybebis. Ingen förändring trots att han börjat äta riktig mat.

Pratar mycket - oftast väldigt missnöjt. Vill gärna blåsa ut saliv samtidigt som han pratar.

Gillar att titta på teve när han får. Gillar även all form av musik och sång.

Gillar att leka med fötterna - men bara på skötbordet. Vet inte om han inte fattar att de är där när han har sockar på sig eller om kläderna gör att han inte kommer åt.

Älskar att "leka raket" och bli kastad upp i luften.

ÄLSKAR att bada. Blir helt tokig i vattnet. På rygg skvätter han vatten åt alla håll och ögonen lyser. På mage ägnar han sig åt mer stillsamt hundsim. Ska bli så kul att gå på babysim på söndag.

Gillar fortfarande inte att sitta i babysitter eller Bumbo eller att ligga själv på golvet mer än i väldigt korta stunder. Gillar däremot att bli buren och att man tar honom till roliga ställen i lägenheten. De säger ju att man inte kan skämma bort barn under sex månader, men jag undrar jag...

Gillar inte när man lägger honom i vagnen vaken men somnar nästan alltid efter ett kort tag.

Somnar för natten mellan 20-22. Äter vid 00 och vaknar mellan 6-7. Oftast.

Kan sitta själv om han lutar sig mot magen men det är väldigt instabilt. Gillar inte att sitta utan vill hellre stå och hoppa.

Ålar fort både bakåt och åt sidorna. Om han är naken försöker han sätta i både knän och fötter när han ålar utan att lyckas något vidare.

Har fortfarande ganska platt huvud.

Är inte riktigt lika mammig längre.

Blir sötare och sötare för varje dag som går =).

Äntligen lite egentid

Vad fint det är med snö på träden!!

Nej, han klarade sig inte undan förkylningen. Konstigt annars så som jag snorat och nyst i närheten av honom. När jag blir förkyld är jag som den äckliga förkylda killen i reklamen som köper fisk (vet inte vad det är reklam för eller om NÅN vet jag menar. Men jätteförkyld och ofräsch iaf.)

Nils är snorig och rosslig och lite allmänt grinig, stackarn. Just nu är han på väg till ett adventskalas hos G:s bror. En kort visit eftersom han inte är på topp. Jag hoppar helt eftersom jag fortfarande inte är bra i ögat. Jäkla öga till att krångla. Hade jättegärna följt med och kikat på kusinmagarna. (G:s båda bröder och deras sambosar ska som nämnts få varsin bebis.)

Den här helgen har jag fått mer tid för mig själv än vad jag fått sen Nils föddes. G har varit borta några timmar med Nils både i torsdags, lördags och idag. Det är såå skönt att få lite egentid - även om jag börjar sakna Nils ganska fort. Lustigt också hur jag aldrig gör de där sakerna som jag tänker att jag ska göra om jag fick lite ensamtid. Som att rensa garderoberna. Istället sitter jag och vräker i mig brownie och slösurfar.

Egentid är annars hårdvaluta sen man blev förälder. Man är ju så sällan själv och kan göra precis vad man vill. När Nils var några månader fick vi en gratis föräldratidning på posten. I den fanns en lång lista på saker som man skulle komma att göra när man fick barn. Hela listan var av karaktären att man skulle fnissa lite igenkännande. Två av punkterna var iaf att man skulle komma att bråka om vad begreppen "egentid" och "egna pengar" egentligen innebar, något som jag tror de flesta föräldrar kan relatera till. Vi har hittills inte bråkat om pengar, däremot har vi inte alltid varit sams om egentiden, om man säger så =).  

Nää. Om man skulle göra något vettigt...

Blöjbyte på Steinbrenner

OMG! Vem är snyggot?

G får göra allt

Idag har G fixat Nils pass. Jag fick ligga hemma och sova =). Tydligen ska det ha blivit ett väldigt roligt kort. Först togs ett kort som inte kunde användas eftersom Nils hade sin dregelhaklapp i ansiktet. Sen ville Nils inte sitta ned på stolen utan stå upp och hoppa. På kortet som kommer att hamna i hans pass sitter han och pratar samtidigt som han dreglar (en av hans favoriter just nu.) Ska bli kul att se. G berättade att alla som stod i kö för att få ett pass skrattade åt Nils =).

Idag var det städdag i bostadsrättsföreningen. Så pinsamt att vi inte var med den här gången heller. G var tvungen att fixa med passet och jag är ju sjuk. Men vårt trackrecord på städningen är verkligen usel. Alltid är det något som måste göras. Man skulle kunna tro att vi inte gillar att städa...
Tur att vi ska flytta snart. (Det  tänkte jag förra städningen vi hoppade också - då var G i USA och jag var höggravid - och ännu har vi ju inte hittat något hus så..)

Nils gick upp klockan fem i morse trots att han var uppe och härjade mellan 0.00 - 01.30. När G skulle lägga honom i vagnen för att ta honom till polisen var han mer död än levande...

Lilla söta knubbsälen

Nils är ännu inte förkyld..

eller har röda ögon. Jag har tvättat händerna nitiskt och undvikit att pussa honom sen jag blev sjuk. Och det har varit jobbigt kan jag säga. Inte att tvätta händerna alltså.

Förkylningen är på väg bort men ögat är fortsatt rött och dunkar. Stackars G får sköta allt (förutom att ta hand om Nils) eftersom jag inte vill visa mig bland folk och inte kan köra bil i det här tillståndet. Det har lett till att vi inte fixat med Nils pass ännu. Det står på nätet att det tar upp till fem arbetsdagar att få ett men att det kan ta längre tid vid kraftig arbetsbelastning som semestertider.. Det FÅR inte ta längre tid för då hinner vi inte få det. I värsta folk går det väl att stöka fram ett provisoriskt pass men tråkigt att lägga tusen spänn i onödan.

Nils har haft svårt att komma till ro de senaste kvällarna. Det är så konstigt för på dagen är det bara att lägga honom i vagnen med nappen, dra vagnen lite fram och tillbaka och så sover han på fem minuter. Igår somnade han inte förrän halv elva och då var det ju läggdags för oss också. Inte så mycket tid för oss själva direkt..Hoppas det blir bättre i kväll för då är det ju På spåret =).

Mamma är så j-a tråkig del II.

Hej igen.

Jag glömde ju att skriva en sak.

Kossan är helt obsessed vid mitt huvud. Tydligen ska det vara lite platt eller något, jag vet inte.
Hon tittar på det från olika vinklar, frågar alla som vill lyssna om de tycker att det blivit lite rundare det senaste och tittar dreglande på andra bebisar med rundare huvud.  

Dessutom har hon den dåliga vanan att störa mig när jag precis somnat genom att buffa upp mig i en extremt obekväm ställning - sidoläge. Jag HATAR att ligga på sidan. Nästan lika mycket som jag hatar att ligga på mage. Dessutom behöver jag ju min skönhetssömn. Sånt stör mig alltså.

Jag fattar verkligen inte varför hon bryr sig om hur mitt huvud ser ut. Hon brukar mumla något om att vara stilig för tjejerna. Som om jag skulle vara orolig för det. HA, jag vet vilken effekt jag har på The Ladies. Ännu är inte den tösabit född som inte faller för mina blå ögon. Nemas problemas alltså. Hon borde skaffa sig ett liv. Kossan alltså.

Hej då från Nils.

Charlie bit my finger

Det här klippet är så sjukt roligt tycker jag. Charlie ser så nöjd ut. Dessutom blir jag irrationellt nog imponerad av små barn som pratar engelska (eller andra språk än svenska).

Idag är jag sjuk. Är förkyld med ont i halsen. Har dessutom fått tillbaka en ögoninfektion som tog flera månader att få bort sist. Då hade jag jätteont och kunde inte knappt se på cirka en vecka. Har inte jätteont nu (peppar peppar) men ögat är väldigt rött och svullet. Känner mig lika het som elefantmannen ungefär. Var på ögonakuten och fick medicin i morse så jag hoppas att jag inte ska drabbas lika hårt nu när jag motar Olle i grind så här tidigt.  

Det här gör iaf att jag och Nils sitter hemma och trycker. Som tur är verkar Nils ha kommit ur sin utvecklingsfas.  Han har inte varit alls lika gnällig idag och igår. Hoppas, hoppas nu att jag inte smittar honom och hans små söta ögon. Det hade varit min värsta mardröm. 

På tal om mardröm (haha, om jag inte hade ett så fult öga kunde jag få jobb som tevehallåa.) Igår ville G att vi skulle titta på klipp på spindlar på Youtube i ett led att bota min spindelfobi, något vi också gjorde. Och vad drömde jag om i natt om inte spindlar. Jag drömde att det var en jättespindel över Nils säng. Man behöver inte vara Freud för att tolka den drömmen direkt haha.