Välkommen till min mammablogg. Folk som inte har barn gör sig förmodligen inte besvär.

Jag är 30 år och mamma till Nils. Min blogg har föregåtts av en hel del funderingar kring det lämpliga i att hänga ut sitt liv och sitt barn på Internet. I takt med mitt eget nyvunna intresse av att läsa om vad andra mammor gör har dock lusten att skriva om mina händelserika dagar som mor tagit överhanden. Bloggen handlar om mitt liv tillsammans med min man G och vår fina unge Nils som föddes den 7/7 2010. Vi bor i en lägenhet i Göteborg men har precis köpt ett hus en bit härifrån.
Visar inlägg med etikett Nils 16-17 månader. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nils 16-17 månader. Visa alla inlägg

måndag 21 november 2011

På kurs

Nu är jag på jobbkurs i Stockholm. Eller ja, lite utanför Huddinge är jag. Eller som min urstockholmska kompis uttryckte det, betydligt söder om söder. Kursgården som jag bor på är väldigt vacker och ligger naturskönt. På minussidan är att den är belägen 1,7 km från närmsta buss eller pendeltåg vilket är tråkigt eftersom jag planerat att hälsa på lite kompisar i Stockholm när jag ändå var här. Det är inte så roligt att gå så långt på en landsväg utan någon belysning.

Det känns väldigt lyxigt att vara iväg lite. Även om det är jobbrelaterat. Jobbet kändes inte heller sååå avlägset nu när man är här. Jag har faktiskt inte tappat allt som jag kunnat. Även om en del jobbrelaterade ord verkar ha raderats ur min hjärna på något märkligt sätt. Jag har låtit en tonåring som pratar om saker som den inte riktigt förstår några gånger idag. Men vem bryr sig.

Det bjuds ju ofta på väldigt god mat och framförallt mycket godsaker på konferenser och den här är inget undantag. Hittills har jag dock visat på stor karaktär. Har lyckats passa både äpplepajen med vaniljsås till lunchen och nyponsoppan med vaniljglass och mandelbeskvier till eftermiddagsfikan. Middagens efterrätt i form av saffranspannkaka med blåbärssylt och grädde kunde jag däremot inte motstå. Tur man inte är på kurs jämt =).

Trots att det känns bra att komma iväg så saknar man familjen. Speciellt när G skickar såna här söta kort på Nils...




lördag 19 november 2011

Det är mycket nu

Har just lagt Nils för natten. Från att under lång tid ha somnat utan ett pip har han de senaste dagarna börjat gråta hysteriskt vid läggningarna. Igår grät han så mycket att vi till sist gick in för att kolla om han fastnat i sängen på något vis. Det hade han såklart inte. Efter att vi tagit upp honom och lugnat honom ett tag somnade han direkt. Idag började likadant men nu visste jag ju att det inte var något fel på honom och härdade ut. Han var ledsen några minuter men sen somnade han. Ledsamt att lyssna på en ledsen plutt. Antar att det är en fas eller något. Det är mycket som tyder på det.


Innan läggning 

Igår var vi och hämtade lite flyttlådor hos flyttfirman. Flyttfirman trodde att vi skulle behöva 60-80 stycken men vi fick bara in 25 i bilen så jag antar att det blir några fler vändor dit. Lite lustigt för under den kvarten vi var där hann vi träffa paret som har köpt vår lägenhet. De hade anlitat samma flyttfirma och var också där och hämtade lådor. Man börjar ju undra hur litet Göteborg är egentligen.


Kul att ni gjort en trappa till mig tycker Nils

Hittills har vi inte packat någonting förutom det som packades i samband med stylingen inför försäljningen. Jag kommer ju som nämnts vara i Stockholm måndag-fredag nästa vecka och på tisdagen därpå går flyttlasset. Antar att vi får packa som tokar under nästa helg.

G är på galej nu och jag tänker inte packa något nu iaf. Istället blir det Downton Abbey - det enda jag följer på TV. Och kanske lite choklad till det...Mums. 

onsdag 16 november 2011

Nils och pläden

Den här gosiga pläden fick jag present när jag fyllde 30. Innan stylisten var här låg den på ett lågt skåp men stylisten la den på golvet, som en björnfäll ungefär. Och där har den blivit kvar. För Nils ääälskar pläden. Han lägger sig på den flera gånger om dan, rullar några varv eller liksom bara gosar ner sig. Sätter man på musik kan han ligga och mysa på pläden hur länge som helst. Eller i 10 minuter eller så. Visst syns det att han gillar den?






måndag 14 november 2011

Måndag

Jag hade svårt att somna igår. G är i Stockholm och jag har alltid svårt att sova när han inte är hemma. Igår var det extra jobbigt eftersom jag låg och ältade tankar om förskola, jobb, kurs, flytt och allmänna måsten fram och tillbaka. Vaknade trött som attan och med huvudvärk.

Men under förmiddagen har jag rensat bort allt det som låg och störde min nattsömn igår. Allt det som går att göra något åt iaf. Så jäkla skönt. Jag har bl.a. pratat med mitt jobb. Om jag vill börja i slutet av januari eller början av februari kommer jag inte kunna börja direkt på den arbetsplatsen som jag vill (och ska till senare) utan kommer få gå tillbaka till min gamla arbetsplats först. Men det gör mig faktiskt inte så mycket. En av de sakerna jag låg och hade ångest över igår var nämligen att jag har glömt allt som har med mitt jobb att göra. Nu får jag chans att bli lite varm i kläderna innan jag gör svårare saker.

Efter att jag fixat allt så gick jag och la mig och sov en timme. (Det var lunch och Nils sov också.) När jag vaknade kändes allt mycket bättre.

Under eftermiddagen har jag och Linn varit med barnen i Askims simhall. Jag och G har varit där tidigare med Nils och då var han eld och lågor. Han var förtjust i början idag men efter ett tag kom han på att han ville bada på det djupa och då var det kört. Då var det det enda han ville.

Nils blev dock glad igen när han fick duscha efter badet. Det var en sån dusch som hänger ut från väggen och Nils har aldrig duschat i en sådan. Han tyckte det var jättekul och gick ut och in ur duschen gapandes och med vidöppna ögon. Först hade jag inte hjärta att få honom att sluta eftersom han gillade det så. Men efter att han satt vatten i halsen och fått alldeles röda ögon bestämde jag att duschkalaset var över.

lördag 12 november 2011

Ullpyjamas

Nils brukar sparka av sig täcket under natten. Nu när det börjar bli riktigt kallt är det gosigt med en riktigt varm pyjamas tänkte jag. Den här fina i hälften bomull och hälften ull hittade jag på Abel Spendabel.







tisdag 8 november 2011

No soup for you

Igår var jag lite extra husmoderlig och bakade bröd och gjorde soppa. Soppkalaset och min husmoderlighet hamnade dock lite skymundan efter att jag ställt en tallrik soppa, i princip direkt från spisen, så att Nils precis nådde den och kunde välta den över sig.

Soppan hamnade på Nils mage och sida. Han hade en tröja på sig men soppan sög upp tyget och Nils stod och bara skakade och skrek. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag ville ju ha av honom tröjan samtidigt som jag inte ville trä den över huvudet på honom och riskera att han brände sig där. Jag kom inte på något bättre än att klippa upp tröjan och så här i efterhand känns det inte så dumt ändå.

Efter att ha duschat Nils med vatten en stund såg inte magen så farlig ut. Den hade små, små röda prickar men den var inte jämnt röd eller hade blåsor. Nils verkade inte ha ont på magen utan var ungefär som vanligt. Jag ringde sjukvårdsupplysningen, fullt övertygad om att de skulle säga att det inte var någon fara men de tyckte att vi skulle åka in till läkaren och få brännskadan bedömd. Sjukvårdsupplysningen tipsade om Centrumakuten som låg mittemot "Stinky Fingers" enligt sjuksköterskan.

Vi fick träffa en läkare nästan direkt när vi kom dit och det tog inte honom många sekunder att se att det inte var någon fara. En lindrig första gradens brännskada menade han att det var. Man skulle inte göra något åt den och det skulle inte bli några ärr. En sån himla tur!

Väl hemma och efter att vi lagt Nils satt jag och ojade mig lite om hur dålig förälder jag var som låtit Nils få varm soppa över sig. G försökte trösta mig genom att berätta att det var såna saker som hände alla barn någon gång. Han berättade att hans syster hade blivit biten av en tupp och att hans bror hade druckit lacknafta (!) när de var små. Jag hävdade först att några sådana saker inte inträffat i min familj men när jag började fundera kom jag bl.a. på att min syster blev kvarglömd på bussen en gång och att en annan syster tände eld på halva vårt kök efter att ha satt på spisen som det låg en tidning med massa målarfärgsburkar på. Efter det kändes det irrationellt nog lite bättre. Men jag kommer aldrig mer att ställa en tallrik så att Nils når den iaf...

måndag 7 november 2011

Det är idag Nils blir 16 månader

Jag vet när Nils fyller år men jag trodde det var den sjunde igår. Jag har misstagit mig på datumen hela veckan och bl.a. snott någons tvättid eftersom jag var en dag före hur det verkligen låg till. Lite vimsig...

söndag 6 november 2011

Nils 16 månader

Hua, vad tiden går fort. Hur kan Nils vara 16 månader redan?

Så här är han nu:

Vet inte hur lång han är och vad han väger. Gissar på cirka 78 cm lång och 11 kg tung...

Har 11 tänder. Fyra framtänder uppe, fyra framtänder nere och tre kindtänder.

Har blivit lite mer kräsen med maten. Kan vägra att äta viss mat. Favoriträtterna är pasta med köttfärssås, gröt och allt som kan kallas efterrätt. Kan äta bröd om man delar det i småbitar och lägger det i munnen på honom. Han vill inte äta bröd som en smörgås och är det någon form av pålägg på brödet så spottar han.

Har blivit bättre på att äta på egen hand. Om man lägger upp en sked med lämplig mängd mat på så kan han äta själv utan för mycket söl. Men han är inte så bra på att ösa upp mat på skeden själv.

Sover mellan 20 och cirka 6.30 och mellan 12 och cirka 13.45.

Har blivit lugnare och jämnare i humöret. Han är inte lika intensiv och mycket mer självständig. Kan leka själv ganska länge. Underbart tycker jag.

Hans "ordförråd" består nästan enbart av en massa ljud. Han säger vov, mjau, bä, mmm, brum på frågan om vad hunden, katten, lammet, kossan och bilen säger. När man frågar vad grisen säger rynkar han på näsan och andas lite tyngre. Han har även ett vampyrljud som G lärt honom. Han låter som en indian om man frågar om hur den låter. Han säger pappa och lampa om man frågar om han kan det. Ber man honom att säga mamma så säger han pappa. Spontant säger Nils i princip bara "där" och "isch" som jag tror är usch. Vissa av djurlätena kommer också spontant ibland.

Är oftast glad numera men har ett riktigt humör om han inte får som han vill.

Bryr sig inte så mycket om/är lite rädd för andra barn.

Gillar att gunga, bada, vara på utflykt, när man sjunger för honom, att leka lekar som "prästens lilla kråka", peka i ljudböcker, att öppna och stänga dörrar/lådor, sitta och pilla med saker, gå i trappor, kolla på filmer på datorn och på stora fordon.





Rymmer gärna från den plats jag vill att han ska vara på. Är vi på öppna förskolan vill han gärna vara i entrén där skorna och vagnarna är. Är vi på lekplatsen vill han gärna vara utanför lekplatsen och kolla på bilar eller gå i trappor. Han blir riktigt sur när jag bär tillbaka honom.

Blir riktigt glad när man kommer hem efter att ha varit borta. Han är vår gullunge.