Mamma är så j-a tråkig!

Tjena Nils här!

Tänkte skriva några rader om min tillvaro.

Den suger. Min mamma (nedan kossan) är så enormt j-a enformig så jag blir helt mållös.

Hon kör samma lekar (några som jag råkade skratta åt för flera dagar sedan) och visar mig samma tråkiga saker dagarna i ända. 

Dessutom misstänker jag att hon är otrogen med en annan bebis inne på rummet med den stora vita stolen. Hon går nämligen dit titt som tätt när hon tror att jag inte märker det. Jag brukar protestera å det grövsta genom att börja gallskrika så fort jag hör låset vridas om men hittills utan resultat. Hon fortsätter att gå dit. Jag misstänker att hon går dit när jag sover också...

Käket här iofs har varit ganska najs. Men det känns som att kossan undanhåller något för mig. Jag har aldrig sett henne äta palsternacka vilket tydligen var det som stod på menyn för me myself and I idag. 

De senaste dagarna har jag verkligen försökt att förmedla exakt hur tråkigt jag har. Är inte säker på att budskapet har gått fram. Min vokabulär är ju fortfarande starkt begränsad. 

I brist på roliga lekar från kossan har jag tvingats till att roa mig själv. Vill ni veta hur jag gjorde? Tänkte väl det. 

ÄR NI MED?

SATSA!

SIKTA!

FRAMME!

VÄRLDENS BÄSTA LEKSAKER!

När ska utvecklingsfasen ta slut?

Om man räknar med att Nils är för tidigt född så blir han 20 veckor imorgon. Då ska utvecklingsfasen ta slut. Men han är gnöligare än nånsin. Dessutom känns det som han lär sig nya saker varje dag. Hans nya trix är:

Om han lutar sig framåt kan han sitta som en apa.

Han kan förflytta sig i sidled. Det har han iofs kunnat ett tag men nu gör han det hela tiden. Jag hittar honom ofta stoppad av babygymet.

Han har börjat försöka att krypa. Han skjuter upp rumpan och försöker skjuta ifrån men hittills har han inte lyckats komma någon vart.

Om man bär honom och han tappar något på golvet så kan man bara hålla ned honom så plockar han upp saken själv.

Babysimsteori

Idag har vi varit på babysimsteori. Den var, precis som väntat, helt onödig. Massa prat om att barnen ska komma pigga och mätta samt att man själv ska duscha innan man badar med dem. Bara självklarheter och även om det ibland är bra att poängtera även sådant så hade det gått att skriva det på ett papper och skicka hem till oss. Skriva det på ett papper hade de dessutom redan gjort - man fick med sig ett A4 där allt det "viktiga" stod. Nu hade de istället dragit dit tio mammor och två pappor med bebisar som satt och skrek (bebisarna alltså även om jag skrek inombords) när de fick lyssna på tramset. Hälften av tiden lades dessutom på att sälja in kommande kurser. Det enda som var lärorikt var hur badbyxorna skulle sitta för att man skulle få vara med och bada. Även den informationen hade kunnat ges skriftligen. Blir lite småpurken när de slösar med min tid och energi.

Nu ska jag beställa ett par badbyxor. Jag ska också kolla upp om Nils behöver ett pass när han åker utomlands. Kanarieöarna tillhör ju Spanien och därmed EU men jag gissar att man ändå behöver någon form av papper på att han är han.

Adventspyntande

Det blir inte så mycket pynt i lägenheten i år med tanke på att vi ska åka bort. Men adventsstjärnorna har åkt upp iaf.

Julbad

Ibland tror jag att jag borde ha valt en karriär som fotograf istället. Iaf när jag tar så här fina kort.

Nils badar med pappa

Kofta och bil

Igår köpte jag en jättefin jackkofta åt Nils på Duns. Han behöver lite koftor att ha på sig inomhus. Vi bor i en lite äldre lägenhet med gamla fönster som drar. Jag har inte tänkt så mycket på det förr - det har ju bara varit för mig att ta på mig mer kläder. Men det känns inte alls bra att det är alldeles kallt på golvet och vid fönstren när Nils ligger och leker eller sparkar av sig täcket på natten. (I natt ska han få sova i en brun fleecepåse som jag och G kallar bajskorven. Den går inte att sparka av.)

När jag väl kom hem upptäckte jag iaf att koftan hade en dragkedja som inte fungerade som den skulle. Var på affären idag igen för att byta den men tydligen hade alla jackorna samma fel. Så jag fick lämna tillbaka den. Synd på fina jackan.

Idag har vi kört till Audihandlaren för att hämta en lånebil som vi ska få ha till dess vi får vår nya. Vi köpte bilen dagen innan Nils föddes och vi har fortfarande inte fått den. Förmodligen dröjer det till efter nyår =(. Trist att få vänta så länge och jobbigt att inte få in allt man vill i vår lilla miljöbil när man handlat eller vill skjutsa folk. Fast jag bävar för den dagen jag ska fickparkera med den nya bilen. Jag tycker det är jobbigt redan nu och vår nuvarande bil är verkligen pluttig.

Nu är G och tränar och jag sitter och fikar på Frölunda torg. Jag var på bodycombat igår och har jättemycket träningsvärk idag så jag tar det lugnt med en räksallad och en färskpressad juice.

På spåret var mysigt som väntat, fast svårt. Jag har aldrig gillat Niklas Strömstedt, som var med i det vinnande laget, men han verkade jättemysig i programmet. Lite sådär lågmäld torr humor som jag gillar. Jag vet inte varför jag ogillat honom tidigare för jag har aldrig haft någon uppfattning om honom förutom att han gjort en låt om ett par som kör på en fågel och begraver den.

Nu är det fredagsmys

Nej, vi ska inte äta chips ikväll. Chips tillhör inte en av mina laster. Men ikväll startar ju mitt absoluta favoritprogram På spåret och bara det gör ju hela fredagen =). Idag består ett av lagen av Stefan Holm och Ebba von Sydow vilket kan bli intressant.

Idag vaknade Nils kl. 5.45 trots att han var uppe en timme vid ettiden i natt. Jag kan tänka mig att gå upp så tidigt om jag fått sova hela natten men annars blir det lite segt. Men Nils har faktiskt sovit helt okej den senaste tiden så jag ska inte klaga.

Dessutom har han varit på sitt allra soligaste humör på kvällarna nu ett tag. Han skrattar, skuttar (med lite hjälp) och leker som en tok. När han är sådan är det inte så svårt att vara mamma.

Mitt humör går verkligen upp och ned. Vissa dagar känns allt så underbart fantastiskt och jag känner för att bli hemmafru och skaffa fem barn bums! (Eller åtminstone vara mammaledig med ett eller två till.) Andra dagar känns Nils som mer än nog och jag börjar romantisera över hur mitt liv såg ut när jag var 20. (Det livet saknar jag egentligen inte alls men det utgör en ytterlighet till hur det ser ut idag.)

Idag sitter jag, liksom 3 000 andra mammor och pappor, på Condecco på Linnégatan. Nils sussar sött. En bra dag.