Husvisningen

I fredags tittade vi som sagt på ett radhus. Huset ligger inte i ett av de områden vi tänkt oss tidigare. Själva villaområdet där huset ligger är vackert som en saga. Det ser ut som Bullerbyn. Jag skulle älska att bo där. Ser man däremot till stadsdelen som området ligger i så tycker jag att den är tristare än de vi tittat på tidigare. Inte lika nära till naturen och inte heller samma direkta närhet till mysiga caféer och restauranger.

Huset i sig är hur fint som helst. Eller det kan bli hur fint som helst efter att man renoverat det. Men man måste fixa i stort sätt allting i huset. Det jobbiga med att köpa ett renoveringsobjekt är att även om man väljer att leja bort mycket av arbetet så måste man ändå lägga tid, omsorg och kärlek på att välja hur man vill ha det i t.ex. badrummet. Man kan ju inte gärna bara säga åt hantverkarna att gå och köpa något snyggt kakel. Jag vet inte om vi har den tiden just nu. Å andra sidan vet jag inte om vi nånsin kommer ha det så då kanske man ska sluta titta på gamla hus.

Jag är nog mer förtjust i huset än vad G är. Det är jag som står för fördelarna och han som står för nackdelarna när vi pratar om huset. Fast jag märker att han gillar huset också. Han är nog inte lika redo att flytta som jag är. Så vi får se hur vi gör. Men ett rart hus är det. Jag kan se mig själv kasta ut Nils på den lilla gräsplätten på baksidan =).

Huset från baksidan

Huset från framsidan