Välkommen till min mammablogg. Folk som inte har barn gör sig förmodligen inte besvär.

Jag är 30 år och mamma till Nils. Min blogg har föregåtts av en hel del funderingar kring det lämpliga i att hänga ut sitt liv och sitt barn på Internet. I takt med mitt eget nyvunna intresse av att läsa om vad andra mammor gör har dock lusten att skriva om mina händelserika dagar som mor tagit överhanden. Bloggen handlar om mitt liv tillsammans med min man G och vår fina unge Nils som föddes den 7/7 2010. Vi bor i en lägenhet i Göteborg men har precis köpt ett hus en bit härifrån.

måndag 18 april 2011

Kungsmässan och besök av pappa

Idag besökte jag och Nils Kungsmässan tillsammans med en kollega och hennes dotter. Kungsmässan är ett köpcenter i Kungsbacka för er som inte vet det. Jag var mycket på Kungsmässan när jag var barn. Det enda jag kände igen från barndomen var önskebrunnen som står i ingången. Den var mycket mindre än jag mindes den och innehöll bara nyare önskemynt. Mina islängda tio- och femtioöringar fanns inte kvar. (Jag önskade mig alltid en kanin.) Går någon på Kungsmässan och tömmer önskebrunnen ibland? Vet de inte att det betyder otur? Och vad gör Kungsmässan för pengarna? Bokför typ 143 kr som intäkt från Önskebrunnen? Eller får han eller hon som rengör önskebrunnen pengarna som dricks. Så mycket frågor.

Som vanligt mysigt att träffa kollegan och hennes barn. Hon berättade dessutom att hon eventuellt ska vara mammaledig ända till årsskiftet. Det vore superkul så jag har någon att fortsätta hänga med. Mammorna som fick barn ungefär samtidigt som jag börjar långsamt men säkert lämna över till sina män nu. Alla ska vara så himla jämställda nu för tiden.

Min pappa kom på besök efter att vi kommit hem från Kungsmässan. Jag bjöd på ärtsoppa efter recept från Den lilla sparrisen. Mumsigt och väldigt lätt!

Nils var hemskt blyg för pappa. Han har blivit ganska blyg för personer som han inte träffar så jätteofta. Speciellt om de är män. Först ville Nils inte ens titta på pappa utan grät och vände huvudet in mot mig. Först efter att pappa satt sig inne i vardagsrummet lugnade Nils ner sig och satt och kikade misstänksamt på honom. Efter ett tag kunde pappa närma sig köket och då fick han slutligen några leenden. Min bror fick en liknande behandling förra veckan. G kan vara trygg i vetskapen om att jag uppenbarligen inte träffar så mycket män på dagarna eftersom Nils blir vettskrämd när han ser lite manlig fägring.

Det ser dåligt ut på husfronten för övrigt. Det finns alltid en större fisk som också gillar gamla 20-tals hus. Suck. 

1 kommentar:

  1. Vad roligt att du bjöd på ärtsoppan igen! Jag gjorde råbiff i lördags. Härligt! http://www.sparrisen.com/2011/04/rabiff.html

    SvaraRadera