Välkommen till min mammablogg. Folk som inte har barn gör sig förmodligen inte besvär.

Jag är 30 år och mamma till Nils. Min blogg har föregåtts av en hel del funderingar kring det lämpliga i att hänga ut sitt liv och sitt barn på Internet. I takt med mitt eget nyvunna intresse av att läsa om vad andra mammor gör har dock lusten att skriva om mina händelserika dagar som mor tagit överhanden. Bloggen handlar om mitt liv tillsammans med min man G och vår fina unge Nils som föddes den 7/7 2010. Vi bor i en lägenhet i Göteborg men har precis köpt ett hus en bit härifrån.

torsdag 17 februari 2011

Morgonhäxan skriver av sig

Jag gick och la mig alldeles för sent. Hade precis somnat (eller hade jag det?), när Nils vaknade. Jag såg på mobilen och klockan var ett. Nils låg och pratade för sig själv som om klockan var åtta på morgonen. Jag lät honom ligga och prata ett tag och tänkte att han skulle somna om av sig själv men pratet blev bara surare och surare. Jag gjorde några tappra försök att ge honom nappen och spela hans elefantspeldosa med uselt resultat. Nils började gorma som en tok. G har visserligen köpt nya hörselproppar men det finns ju gränser för vad sådana tar.

Jag gick alltså upp och la Nils i vagnen och började köra. Runt runt i lägenheten. Efter några minuter tittade jag ner i vagnen för att se om gungandet haft önskvärd effekt. Inte då. Nils tittade förvånat på mig med stora ögon. Leka??? Jag fortsatte vagna honom. Försökte göra vagnandet lite roligare genom att variera rutten inne i lägenheten. Ett varv in i vardagsrummet och fem fram och tillbaka i hallen. Två varv in i vardagsrummet och tre fram och tillbaka i hallen. Skitkul.

Till sist var ögonen slutna när jag tittade ned under suffletten. Jag tog några extra varv för säkerhets skull. Sedan, försiktigt som om jag bar på en nitroglycerinbomb, lyfte jag ur Nils ur vagnen och började bege mig mot hans säng. Lyckades träffa in alla knarrade golvplankor på väg till sängen. Och när jag böjde mig ned för att lägga ned bomben på sin huvudkudde vaknande han. Och började prata som om vagnepisoden aldrig ägt rum och han aldrig sovit. Tillbaka till vagnen.

Den här proceduren gjorde jag om fyra (4!) gånger i natt innan jag lyckades få Nils att sova i sängen. Jag såg på mobilen igen och då var klockan halv tre. Jag tänker då att nattvakandet åtminstone kan resultera i en skön sovmorgon för mamma och son.

Klockan sex vaknar Nils. Ligger och snackar i sängen och är på strålande morgonhumör. Jag önskar att jag kunde säga detsamma. Idag kommer inte bli någon av mina bättre dagar.  

4 kommentarer:

  1. Åh nej, och så loggar du in och läser min blogg imorse... Sorry.

    Du vet ju själv vad som är bäst för Nils men vi har haft samma problem med Isak när han var mindre och det som till slut fick honom att sluta vakna och vara "pigg" på natten var att vi inte tog upp honom. Ibland, om han blev hysterisk, tog vi upp honom och vaggade honom i famnen, men sen lade vi ner honom direkt när han lugnat ner sig. Fast oftast buffade vi honom i rumpan, ganska hårt, och då somnade han efter en stund (allt mellan 5 och 20 minuter). Det ger bra armmuskler också! =)

    SvaraRadera
  2. Hehe, detta inlägget känns bekant. Låter lite som min dotter Moa (född 7/6 2010) Hon vill oxå leka på nätterna.

    En fråga bara: Varför flyttade du över honom från vagnen till sängen? Jag tänkte om han vaknar när du flyttar honom kunde han inte sova vidare i vagnen då?

    SvaraRadera
  3. Han låg på sidan när vi buffade. Vi bara la en hand på rumpan och vaggade upp och ner liksom. Hårt och monotont så han blev helt satt ur spel.

    Hoppas den här natten blir bättre!

    SvaraRadera
  4. När Moa vill leka på nätterna försöker vi såklart få henne att somna om. Låta henne ligga kvar i sängen, stoppa i nappen och vända henne på sidan om och om igen. Ibland fungerar det, oftast blir hon till slut assur och skriker högt. För grannarnas skull brukar hon då få sitta o leka i vår säng fast vi ligger och låtsas sova. Helt tysta utan att prata för att det ska vara så tråkigt som möjligt för henne. Sen typ var 5 min försöker vi lägga henne ner i vår säng och ser om hon somnar. Förr eller senare gör hon det. Som längst har hon vart vaken 3½ timme.

    Morgnarna efter en nattlig lekstund sover hon aldrig längre än annars. Strax efter kl 07 är det uppstigning varje dag.

    Hur sover han annars på nätterna? Vaknar hon mycket? Moa vaknar mellan 5- 10 ggr varje natt och har gjort så i snart 2 månader. Man blir sjukt sliten...

    SvaraRadera