Välkommen till min mammablogg. Folk som inte har barn gör sig förmodligen inte besvär.

Jag är 30 år och mamma till Nils. Min blogg har föregåtts av en hel del funderingar kring det lämpliga i att hänga ut sitt liv och sitt barn på Internet. I takt med mitt eget nyvunna intresse av att läsa om vad andra mammor gör har dock lusten att skriva om mina händelserika dagar som mor tagit överhanden. Bloggen handlar om mitt liv tillsammans med min man G och vår fina unge Nils som föddes den 7/7 2010. Vi bor i en lägenhet i Göteborg men har precis köpt ett hus en bit härifrån.

måndag 28 februari 2011

Betala räkningar och välja tavla

Nu har jag betalat den här månadens räkningar. Jag drar mig alltid in i det sista för att göra det och det känns alltid lika skönt efteråt. Idag kändes det extra jobbigt eftersom årsbeloppet till CSN skulle betalas. Kan inte fatta hur jag dragit på mig så stora studielån. Och inte blir de så mycket mindre av att man betalar av dem heller. CSN är kanske den myndighet jag ogillar mest.

Idag har jag tränat. Nils var hos mamma under tiden. Efter det var jag på galleriet som säljer den tavlan som jag har tänkt att köpa mig själv (med bidrag från släkten) i födelsedagspresent. Tavlorna består av text som bildar någon form av budskap men man ser inte budskapet om man inte läser noga. De går att få i massa färger men jag tror vill ha svart, vit och röd. G är lite känslig för vad det blir för budskap. Det får inte bli för fånigt som "Carpe diem" eller "Kärleken är störst" eller liknande. Problemet är bara att G tycker att i princip alla budskap är fåniga. Nu sitter han och letar texter han kan tänka sig trots att konstnären inte gör önsketexter. Den här är gjord av samma konstnär och den tycker vi båda är fin.



Kanske att det blir en sån istället. 

2 kommentarer:

  1. Vi hade tidigt funderingar på en broderad bonad med texten "håll käften vid matbordet". Nu blev det aldrig verklighet av denna idé. Kanske var det här han grundlade sin aversion mot budskap i form av väggprydnader.

    SvaraRadera
  2. Haha. Jag tror att ert mysiga budskap hade varit lättare att acceptera än konstnärens..=)

    SvaraRadera