Livet känns lite lättare när man inte mår konstant jätteilla och har hand om en bebis som försöker slå gnällrekord. Dessutom har vi, för första dagen på länge, inte bara suttit inne och hängt idag. Vi har varit hemma hos min syster och hälsat på Filip. Min syster bjöd på världens godaste chokladpudding. (När man har varit magsjuk får man äta precis vad man vill ett tag.)
Det enda smolket i glädjebägaren är att morgondagsens lunchdejt inte blir av. Måste hitta på något att göra imorgon så jag inte klättrar på väggarna. Nils klättrar på väggarna ändå. Bokstavligen.
Det enda smolket i glädjebägaren är att morgondagsens lunchdejt inte blir av. Måste hitta på något att göra imorgon så jag inte klättrar på väggarna. Nils klättrar på väggarna ändå. Bokstavligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar