Välkommen till min mammablogg. Folk som inte har barn gör sig förmodligen inte besvär.

Jag är 30 år och mamma till Nils. Min blogg har föregåtts av en hel del funderingar kring det lämpliga i att hänga ut sitt liv och sitt barn på Internet. I takt med mitt eget nyvunna intresse av att läsa om vad andra mammor gör har dock lusten att skriva om mina händelserika dagar som mor tagit överhanden. Bloggen handlar om mitt liv tillsammans med min man G och vår fina unge Nils som föddes den 7/7 2010. Vi bor i en lägenhet i Göteborg men har precis köpt ett hus en bit härifrån.

lördag 22 januari 2011

Sjuka Nils

Fy vilken jobbig natt det varit.

Jag var på barnakuten med Nils eftersom hans feber bara steg, trots att han fått en alvedonsupp. När vi kom in hade han 40,3. De tog blodprov, kissprov (som vi fick vänta på länge eftersom Nils distraherade mig genom att bajsa samtidigt som han kissade vilket kändes sådär fräscht eftersom han satt i mitt knä utan blöja) och Nils fick andas in adrenalin eftersom han lät lite pipig i luftrören. Det var inget farligt utan förmodligen bara en virusinfektion.

Jag fick rekommendationen att hålla febern nere om den blev för hög. Om Alvedon inte räckte kunde man ge honom Ipren också eftersom Alvedon och Ipren inte innehåller samma verksamma substans.

När han kom hem hade han 40,5 och låg och huttrade på skötbordet när jag bytte på honom. Vi hade ingen  Ipren hemma men min snälla pappa åkte till Nordstan och kom förbi med det så att jag skulle ha om febern inte gick ned med Alvedon. Tur var det för Nils har haft lika hög feber hela natten och då har jag varvat Alvedon och Ipren.

Visserligen kanske febern skulle ha gått ned snabbare om jag fått i honom medicinen helt och hållet varje gång. Den första gången han fick Ipren så krystade han ut suppen efter tio minuter. Det var inget bajs utan bara vitt slem i blöjan så jag fattade ju att han inte fått i sig hela men jag vågade inte ge honom en ny eftersom jag inte visste hur mycket han tagit upp.

När det efter tre timmar var dags för Alvedon så gav jag honom medicinen, vis efter förra incidenten, i flytande form. Naturligtvis gör han värsta superspyan efter tio minuter. Då hade jag ganska mycket panik kan jag säga. Som tur var hade han inte över 40 grader då så jag lät honom somna och hoppades att febern inte skulle stiga för fort.

Efter ytterligare tre timmar kunde jag ge Ipren igen och då fick han behålla den och febern gick ned rätt mycket. Efter det fick både han och jag sova några timmar.

Han har fortfarande hög feber men nu funkar det bra med medicinen. Hoppas att han ska bli bättre snart. Det är så ledsamt när han inte är sitt vanliga galna jag.

Om några timmar kommer mina systrar hit. Ska bli skönt med lite sällis. Blir galen på att vara ensam med en sjuk bebis. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar