Den senaste gången jag lämnade Nils på barnpassningen på SATS var han åtta, nio månader och det fungerade inte alls. Jag har inte vågat lämna in honom sedan dess utan har tränat när Nils varit hos min mamma eller med G.
Men idag var det dags för ett nytt försök.
Jag sprang fram och tillbaka till gymmet med vagnen för att slippa byta om och duscha där samt kunna hoppa konditionsträningen och bara köra styrka. Allt för att Nils skulle behöva vara så kort till på barnpassningen som möjligt. Men jag märkte redan när vi kom in att det var skillnad. Nils började genast krypa bort till bollhavet och struntade i mig. Jag sa åt personalen att jag ville att de skulle hämta mig om han var ledsen och sen smög jag ut utan att säga hej då. Man vill ju inte utmana ödet.
Nils var glad när jag kom tillbaka och enligt personalen hade han varit det hela tiden. HURRA! Det känns som den kommande hösten kommer bli så mycket lättare att vara mammaledig än det varit tidigare.
Men idag var det dags för ett nytt försök.
Jag sprang fram och tillbaka till gymmet med vagnen för att slippa byta om och duscha där samt kunna hoppa konditionsträningen och bara köra styrka. Allt för att Nils skulle behöva vara så kort till på barnpassningen som möjligt. Men jag märkte redan när vi kom in att det var skillnad. Nils började genast krypa bort till bollhavet och struntade i mig. Jag sa åt personalen att jag ville att de skulle hämta mig om han var ledsen och sen smög jag ut utan att säga hej då. Man vill ju inte utmana ödet.
Nils var glad när jag kom tillbaka och enligt personalen hade han varit det hela tiden. HURRA! Det känns som den kommande hösten kommer bli så mycket lättare att vara mammaledig än det varit tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar