Nu börjar det dra ihop sig. Snart blir Nils ett år.
För ungefär ett år sedan sa jag till G att jag önskade att de skulle ringa från sjukhuset och fråga om vi ville komma in tidigare. Nils låg åt fel håll, ville inte vända sig och vi hade ett inplanerat kejsarsnitt till den 12 juli.
Jag var inte mitt lyckligaste jag de sista veckorna av graviditeten. Jag hade gått hem från jobbet i början av juni med tanken att jag skulle få lite semester innan bebisen kom. På sista jobbdagen gick jag och snubblade på en trottoarkant och föll på sidan. Även om jag inte hade slagit i magen direkt i marken så oroade jag mig för att bebisen skulle ha skadats när jag trillade. Det fanns egentligen inget som tydde på att det skulle vara så men jag oroade mig väldigt mycket för det. Och oron väckte liv i massa annan oro som jag haft tidigare under graviditeten.
Jag mådde alltså inte så bra och ville inget hellre än att den dumma "semestern" som gav mig massa tid att fundera över alla fel jag gjort under graviditeten skulle ta slut. Och då ringde de faktiskt från sjukhuset och frågade om vi ville komma in fem dagar tidigare. Efter att ha frågat om ett tidigare kejsarsnitt skulle innebära några risker för bebisen, vilket det inte skulle, så var valet rätt. Nils skulle få komma den 7 juli istället =).
För ungefär ett år sedan sa jag till G att jag önskade att de skulle ringa från sjukhuset och fråga om vi ville komma in tidigare. Nils låg åt fel håll, ville inte vända sig och vi hade ett inplanerat kejsarsnitt till den 12 juli.
Jag var inte mitt lyckligaste jag de sista veckorna av graviditeten. Jag hade gått hem från jobbet i början av juni med tanken att jag skulle få lite semester innan bebisen kom. På sista jobbdagen gick jag och snubblade på en trottoarkant och föll på sidan. Även om jag inte hade slagit i magen direkt i marken så oroade jag mig för att bebisen skulle ha skadats när jag trillade. Det fanns egentligen inget som tydde på att det skulle vara så men jag oroade mig väldigt mycket för det. Och oron väckte liv i massa annan oro som jag haft tidigare under graviditeten.
Jag mådde alltså inte så bra och ville inget hellre än att den dumma "semestern" som gav mig massa tid att fundera över alla fel jag gjort under graviditeten skulle ta slut. Och då ringde de faktiskt från sjukhuset och frågade om vi ville komma in fem dagar tidigare. Efter att ha frågat om ett tidigare kejsarsnitt skulle innebära några risker för bebisen, vilket det inte skulle, så var valet rätt. Nils skulle få komma den 7 juli istället =).
 |
| Jag och magen dagen innan Nils föddes |
 |
| BB-väskan |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar