Välkommen till min mammablogg. Folk som inte har barn gör sig förmodligen inte besvär.

Jag är 30 år och mamma till Nils. Min blogg har föregåtts av en hel del funderingar kring det lämpliga i att hänga ut sitt liv och sitt barn på Internet. I takt med mitt eget nyvunna intresse av att läsa om vad andra mammor gör har dock lusten att skriva om mina händelserika dagar som mor tagit överhanden. Bloggen handlar om mitt liv tillsammans med min man G och vår fina unge Nils som föddes den 7/7 2010. Vi bor i en lägenhet i Göteborg men har precis köpt ett hus en bit härifrån.

onsdag 29 juni 2011

Nils sover bättre och bättre

Nu är de första kritiska fyra dagarna av kuren över och vi är inne på uppföljningsveckan. Nils sover bara bättre och bättre men han har inte sovit en hel natt ännu. Han vaknar en gång per natt men somnar om på fem-tio minuter. Även om han aldrig skulle börja sova hela nätter utan fortsätta att vakna en gång så är jag så sjukt nöjd att vi kurade honom. Det har inneburit en enorm förbättring av mitt liv att få sova mer eller mindre hela nätter plus all tid vi fått loss när läggningarna går smidigare. Nils sov bra fram till han blev sex månader. Efter det har jag hela tiden intalat mig att den dåliga sömnen beror på en fas och att han sover bra "egentligen". Jag vet inte vem jag lurat egentligen. Dagens läggning gick på högst fem minuter. Han skrek när jag gick ut ur rummet men tystande efter tio sekunder och la sig och sov. Man tror inte att det är sant.

Igår upptäckte jag dock att vi gjort fel (om man nu ska följa metoden till punkt och pricka.) på dagslurarna. I boken står det att lurarna helst ska tas utomhus i vagnen så vi har helt enkelt kört runt Nils i vagnen när det varit dags att sova på dagen. Men när Nils vaknade till och jag somnade honom genom att dra vagnen fram och tillbaka slog det mig att vårt sätt inte kan vara rätt. Så jag mailade återigen Anna Wahlgrens forum och fick svar. Nils ska somna själv i stillastående vagn - med ramsan - precis som i sängen.

Och nu har vi somnat honom tre gånger på det sättet. De två första gångerna kändes sådär. Han blev inte jätteglad av att bli fastspänd i vagnen och tillsagd att sova. Som tur var så har han ju tagit till sig ramsan så bra så han var inte ledsen länge. Jag tyckte inte att det kändes bra  men vi är ju tvungna att lära honom att somna själv i vagnen också annars kommer ju metoden bara fungera hemma. Idag funkade det dessutom mycket bättre. Han tystnade nästan direkt när han hörde ramsan och även om han stökade i vagnen ett tag så var han inte ledsen. Han var nog bara tvungen att vänja sig. Men jag är glad över att vi gjorde fel och inte började köra på det här sättet från dag 1. Då hade ju inte ramsan satt sig lika bra och jag tror han hade kunnat bli riktigt ledsen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar